Kartellen som sänker lönerna

Så samarbetar allsvenskans klubbar: Vi ska konkurrera på fotbollsplan - inte med löner

FOTBOLL

Spelarlönerna i fotbollsallsvenskan sjunker.

Sportbladet kan i dag avslöja orsaken - en kartellbildning mellan de 14 toppklubbarna.

- Lagen ska konkurrera på planen, inte med löner, säger Halmstads ordförande Bengt Sjöholm.

Mellan 1997 och 2000 rusade lönekostnaderna i allsvenskan från totalt 82 till 144,5 miljoner kronor. Då hände något - klubbarna började samarbeta. Och lönerna sjönk. 2001 var den totala kostnaden 142,4 miljoner kronor.

- Nu för tiden kan man ju ringa upp en ordförande i en annan klubb och säga "du, den här killen från er är på väg till oss, vad har ni på honom?", så att man inte bjuder över varandra i onödan, men också för att vi ska veta om som uppgifter han lämnat stämmer, säger HBK-basen Bengt Sjöholm.

Öppenhet och samarbete

IFK Göteborgs ordförande Kurt Eliasson är inne på samma linje.

- Dialogen är mer öppen mellan klubbarna när det gäller lönesättning och lönenivåer. Ersättningen till spelare är inte längre ett konkurrensmedel, som förr.

Fotbollsledarna vill inte kalla samarbetet kartellbildning. De pratar hellre om öppenhet och samarbete.

Men att öppenheten minskat storleken på spelarnas lönekuvert råder det ingen tvekan om.

- Vi hjälps åt klubbarna emellan, det råder total öppenhet klubbarna emellan. Alla är överens om att det i dag inte är någon hållbar företagsekonomisk idé att driva en allsvensk fotbollsklubb. Många bitar som till exempel resor går inte att göra så mycket åt, men något som går att skära i är däremot lönekostnaderna, säger Sundsvalls sportchef Urban Hagblom.

Sundsvall är en av de klubbar som betalar lägst löner. Inom samma kategori finns Landskrona samt nykomlingarna Enköping och Öster. I mellandivisionen spelar Örebro, Halmstad, Elfsborg och Örgryte och högst upp i löneligan finns de tre Stockholms-klubbarna, IFK Göteborg, Helsingborg och Malmö FF.

- Det finns tre nivåer och det är de klubbar som finns nära ens eget lag som det diskuteras mest med. Man försöker hålla koll på hur det ser ut hos andra för att själv hitta en rimlig nivå på exempelvis spelarlönerna, säger Örebros ordförande Ove Lindqvist.

"En effekt av samarbetet"

Tre gånger om året håller SEF, Svensk elitfotboll, möten för klubbarna i allsvenskan och superettan. Allsvenskans skenande lönekostnader har under de senaste åren varit ett ständigt återkommande samtalsämne. Nu har det gett resultat.

- Vi ser en effekt av vårt gemensamma arbete. Hade lönekostnaderna fortsatt öka samtidigt som intäkterna minskade, ja det begriper ju vem som helst att det inte hade fungerat, säger Djurgårdens ordförande Bo Lundquist.

Elitlicensen spelade roll

En viktig orsak till att klubbarna började samarbeta var den elitlicens som Svenska Fotbollförbundet numera tillämpar. Klubbar som visar röda siffror i boksluten riskerar i dag att kastas ur allsvenskan.

- För tre till fem år sedan var det spelarnas marknad. Så är det inte längre. Elitlicensen gjorde att man tvingades rätta munnen efter matsäcken. Klubbarna kan inte betala samma summor som tidigare och lönekostnaderna kommer att bromsas även framöver, säger Enköpings klubbdirektör Göran Ohlsson.

Klubbarnas ledare: Det är nödvändigt

1: Är det nödvändigt att sänka spelarlönerna?

2: Hur ser ert lönesystem ut?

Robert Laul