Mästarna tar det iskallt...

Landslaget och snö stör Dif:s träning: Bara att skratta åt eländet

FOTBOLL

Det är sista dagen på den allsvenska nedräkningen, och den ägnar jag åt svenska mästarna från Djurgården.

Avstår förmiddagens fyspass på Bosön utan inväntar i stället eftermiddagens uteträning - var den nu blir.

Då kommer snön.

I stora mäktiga flingor vitmålar den Stockholm under några timmar. Konstgräset i Järfälla blir lika vitt som det vanliga gräset på Kaknäs.

Man konstaterar: mästarna har haft lite besvärligt de senaste dagarna - men det ska kanske mästare ha...

GRÖNT FÖR SPEL - TILL SLUT Det krävdes en insats av målvaktstränaren Kjell Frisk, tillika överintendent på Kaknäs, för att få planen i spelbart skick efter snöovädret.
Foto: JERKER IVARSSON
GRÖNT FÖR SPEL - TILL SLUT Det krävdes en insats av målvaktstränaren Kjell Frisk, tillika överintendent på Kaknäs, för att få planen i spelbart skick efter snöovädret.

Det löser sig till sist. Snön slutar vräka ned, och från Djurgårdens proffsiga presservice kommer beskedet:

"Träning Kaknäs klockan 15".

Drar jag alltså dit och möts av ett bländande vitt landskap. Som en äng i Alperna.

Men plan är på gång.

Målvaktstränaren, den gamle målvakten men numera framför allt överintendenten på Kaknäs Kjell Frisk kör sin traktor fram och tillbaka - noga övervakad av Quinny, Kjelles 11-åriga engelska springer spaniel, som varit gårdshund på Kaknäs ända sen Djurgården påbörjade detta bygge; då var Quinny sex månader.

Själv kan jag inte låta bli att tänka på polismästare Raabs klassiska formulering i Uppsala polisförordning för åtskilliga år sen:

"När ny snö faller, skall den gamla först undanskaffas".

15.00 är den nya snön undanskaffad, Kaknäs B-plan klar att användas, och ett lag som varit skingrat över världen de senaste tio dagarna kan åter spela boll tillsammans.

Sören Åkeby får syn på mej och ropar över planen:

- Välkommen till Djurgården! Som du ser: här är det alltid grönt.

Djurgården har haft sju man på landslagsuppdrag i Budapest - tre med svenska A-landslaget, tre plus naprapten Johan Forsbring med U21 - och dessutom har målvakten Dembo Tourray och forwardstalangen Aziz Corr Nyang spelat med Gambia mot Senegal, 0-0.

Av dessa båda har Djurgården varken sett eller hört något sen de drog iväg, trots att matchen gick redan förra lördagen.

- Men det går visst bara ett flyg om dan därifrån, så det har väl varit fullt, filosoferar Kjell Frisk.

På träningen är man 15 utespelare plus två målvakter. Daniel Sjölund och Richard Spong kör vattengympa, Patrik Eriksson-Ohlsson och Magnus Karlsson kurerar sjukdom i hemmet, och jag noterar, att Johan Elmander är den ende av 15 utespelare som kör i kortbyxor.

I en och en halv timme håller man igång. Tio minuters snabba kortstegsövningar för att komma igång och det är en imponerande fot-i-sättnings

-frekvens i denna trupp.

Därefter tio minuters spel i kvadrat, och sedan spel i 5-mannalag plus målvakter (Kaknäs-Frisk i ena målet, Budapest-Isaksson i det andra) där ett av lagen alltid är spelfritt och i stället drillas av Stefan Rehn bakom ena målet.

Det var nyblivne tränaren Rehn som märkte ut spelplanen, och det gick inte riktigt bra från början.

Stefan får därför bakläxa av Zoran Lukic, sedan det visat sig att ena sidlinjen gick i båge, vilket i och för sig inte var så konstigt, eftersom staketet intill också gick i båge.

Zorans slutkommentar:

- Steg 1, Svenska Fotbollförbundet, "Hur man markerar en yta"...

Atmosfären är glättig, vädret går inget att göra åt, och man kan gott säga som Zoran Lukic:

- Ja, man måste skratta åt eländet.

Eller som Sören Åkeby:

- Den duger. Det är i alla fall bättre än plast.

Av detta förstår vi, att nu har Djurgården tröttnat på plasten.

Nu återstår en ledig lördag, träning söndag, ny träning måndag varefter bussen rullar söderut mot tisdagens premiär på Värendsvallen.

Sista halvan av träningen tillbringar jag på Kaknäs hedersläktare, sen jag upptäckt, att där sitter en fri herre, som också visar sig vara en friherre.

Rutger Barnekow, nämligen, fd VD på SEBanken, och djurgårdare sen han på 70-talet övergav Blåvitt, då han flyttade till Stockholm från Göteborg.

Han berömmer Göran Persson för det EMU-tal som statsministern höll på Bilmässan denna dag, han berömmer Sportbladet, men framförallt berömmer han klubben i sitt hjärta.

Rutger Barnekow har arbetat i Djurgårdens styrelse, i dag sitter han i valberedningen, och jag minns, att han någon gång sagt detta:

- Det är svårare att sitta i en föreningsstyrelse än i en företagsstyrelse.

Men det, antar jag, gäller knappast för Djurgården Fotboll årgång 2003.

Fakta/Djurgårdens IF