Fiendens värsta fiende

Utfryst anfallare i AIK - i Bajen backar inte Östlund för någon

FOTBOLL

Minns ni den här killen, AIK?

Han sköt ett guld till er, men kände sig ändå mobbad i klubben.

Nu är Alexander Östlund tillbaka - inställd på kamp.

Foto: LARS ROSENGREN

Vintern 1998.

Det har gått några månader sedan Alexander Östlund avgjorde allsvenskan genom att skjuta in 1-0 bakom Freddie Roth i Örgrytes mål.

Nu mår han sämre än någonsin. Hela året har han känt sig utfryst i AIK, både av spelarna och ledarna. Han vill lämna klubben, men det har strulat med övergångshandlingarna. Alexander Östlund upplever det som att hans egen förening försöker knäcka honom.

Redan ett år tidigare hade han varit deprimerad och funderat på att sluta med fotbollen. Nu är skorna närmare än någonsin att åka upp på hyllan.

- Jo, det var mycket turbulens i och med att jag lämnade AIK och jag tappade lite av lusten med fotbollen. Jag tycker att de borde tagit till vara på talangen som fanns inom mig på ett bättre sätt. Jag var väldigt ung, men förväntades helt plötsligt agera precis som en allsvensk fotbollsspelare. Va fan, jag var en pojke. Jag debuterade i AIK som 16-åring. Jag visste inte ens hur en allsvensk spelare förväntades vara, men jag fick inget skydd överhuvudtaget.

Alexander Östlund stryker håret åt sidan och tystnar ett tag.

Sedan ler han brett.

- Men jag har vuxit enormt sedan dess. Det är ju inte så att jag går runt och är sur. Utan de tråkiga erfarenheter jag har haft hade jag inte varit där jag är i dag.

24-åringen är på ett strålande humör. Han säger att han aldrig trivts så bra med livet som han gör nu - vare sig på eller utanför fotbollsplanen.

Ger benet i allt

- Jag har gått och väntat på den här skjutsen, att på allvar få fart på utvecklingen. Under några år kändes det som att jag stagnerat, men nu ger jag benet i allt jag gör. Jag gillar inte de som nöjer sig med det de har, de tappar snabbt i sin strävan att nå framåt.

Med sin löpstyrka ger Östlund ofta intrycket av att täcka hela högerkanten på egen hand. Det kan behövas på tisdag. Som alla vet har inte Hammarby vunnit ett derby på fem år.

Men han viftar bort pratet om Råsundaspöket med orden "rent larv". Den här upplagan av Bajen är inte ett lag som fryser, som inte kan prestera i viktiga matcher.

- När vi åkte till Söderstadion med Norrköping förra hösten var jag så otroligt laddad. Matchen var enormt viktigt, och hela veckan hade vi i laget kommit överens om att vi verkligen skulle satsa, att vi skulle ge allt. Och så går Hammarby ut och kör över oss. Så många som vek ner sig, helt otroligt. Det tog jag oerhört hårt.

Men ibland blir klyschor sanna - inget ont som inte har något gott med sig.

- Samtidigt var det jävligt läckert att Hammarby visade precis den inställningen jag efterlyste. Man blev imponerad och tänkte att det var killar som fattat vad mental styrka handlar om.

Som natt och dag

Alexander Östlund hämtar andan innan han sprutar ur sig en sista salva med lovord om årets upplaga av Hammarby.

- Jag trodde inte att det skulle vara en sån skillnad, men inställningen är ju som natt och dag om man jämför med Norrköping. Här är det ingen som väntar på att någon annan ska ta tag i en sak, utan behövs det tar var och en sitt ansvar. Det är elva män i stället för pojkar. Och det är såna personer jag vill ha runt mig på en fotbollsplan.

Östlund om derbyn

Har spelar i både AIk och Hammarby

Erik Niva