Blåvita änglar sjöng gospel och bad – men julen varade bara till påska...

FOTBOLL

VÄXJÖ

Efter Malmö FF-chocken rappade IFK:arna evangeliet enligt Bosse, de sjöng gospel till Brasse-Hasses ära och bad fem gånger om dagen i riktning mot Kamratgården.

Blåvit julafton, halleluja.

Julen varade till påska.

I går var IFK Göteborg tillbaka på intentionsstadiet igen.

Matchen mot Öster var som premiären mot Landskrona, fast med lite mer självförtroende och mycket fler målchanser.

Mitt anteckningsblock såg efter 15 minuter ut som en Yves Klein-målning, blåtäckt och grann. Den första anteckningen kom före matchstart.

”DÖ!” står det.

Så dags hade den klassiska fotbollsföreningen Östers IF släppt in en rödhårig jävla hamburgerclown som skulle finnas med överallt på planen.

Han fanns med när lagen ställde upp, han singlade slant med Magnus Erlingmark, han skojade och sålde sina hamburgare.

Jag står ut med mycket, men inte att de förvandlar allsvensk fotboll till ett amerikanskt köttjippo. Då får jag lust att göra sönder saker.

Ett bord. En clown. Värendsvallen.

En ganska lam match...

Det gjorde jag inte, och sedan började matchen. IFK Göteborg borde gjort 1–0 i början, och då hade det kunnat ta vägen vart som helst. Nu blev det en ganska lam match. Blåvitts –1–2–2–1-uppställning försökte hitta snabba lösningar i djupled, men efter marken. Men ofta gick det för fort, och framför allt fanns där en brist på variation i anfallsspelet; för få bollar bakom Östers backlinje, för få långa anfall, för få överlappningar/inlägg från kanterna.

Gräset var långt och planen ojämn, vilket gjorde att man a) hade förståelse för en och annan missad förstatouch och b) hade svårt att se Hasse Blomqvist lite då och då.

Martin Ericsson, den kloke pojken från Brage, har varit Blåvitts kanske bäste spelare i de tre första omgångarna, men han får fortfarande inte ut max av sin kapacitet.

Den dag han hittar fler växlar, fler temposkiftningar, i sitt spel kommer han att bli ett än mer dödligt vapen i sin position som trequartista eller andrapunkt bakom en/två forwards.

Det kommer.

Och det finns fler saker att hoppas på i detta nya, spännande IFK Göteborg.

Bosse Johansson tummar inte på sin kvalitetskontroll, och uppspelen höll även i går bättre klass än de gjort i någon enda match under hans närmaste föregångares ledarskap.

Kalle Svensson imponerar på mig varje gång jag ser honom.

I dag får stormamma Diallo Mamadou matchträning i b-laget, snart har IFK ytterligare ett anfallsalternativ.

Mikael Antonsson har varit felfri som Erlingmarks lillebror i två raka matcher.

Det är sådana saker som kan vara bra för alla IFK:are att ha med sig en sådan här kväll.

När Blåvitt har spelat 0–0 mot Öster.

Och närmast ska möta Halmstad, Djurgården, Helsingborg, Hammarby och Öis...

Simon Bank