Djurgårdens offensivvilja kommer kosta fler poäng

FOTBOLL

HELSINGBORG

Bästa allsvenska matchen som jag sett i år gav mig inte svaret att Djurgården är seriens bästa lag.

Djurgården var bra. Till och med riktigt, riktigt bra i vissa perioder av matchen. Men Helsingborg hittade - och utnyttjade - svagheterna som också finns.

Fem av Djurgårdens sex segrar har vunnits mot lagen som just nu ligger på de fem sista platserna i allsvenskan. Det går inte att använda som bevis för att göra ner Sören Åkebys och Zoran Lukics lagbygge.

Men lite rätt har AIK-tränaren Richard Money, som säger att det är nu som Djurgården måste upp till bevis.

När motståndarna heter Helsingborg, AIK, Landskrona, MFF och Hammarby är det dags att visa att spelet räcker även till att ta tunga segrar.

Det blev förlust redan i den första av dessa fem värdemätare och det blev det på grund av det som är mest positivt med Djurgården - den offensiva inställningen.

De öppnar sig bakåt

Sören Åkeby tyckte efteråt att hans lag inte kom upp i passningstempo på Olympias långhåriga gräsmatta men det var inte helt rätt beskrivet.

Matchen höll högt tempo och det var Djurgården som drev upp det. I första halvlek briljerade man stundtals med blixtrande löpvillighet med ständiga positionsväxlingar och snabba exakta passningar. Den ende som egentligen slog bort bollar var faktiskt Kim Källström, vilket förmodligen var en engångsföreteelse.

Samtidigt skapade Helsingborg flest och bäst målchanser.

Därför att bra lag som Helsingborg får något av ett önskeläge när Djurgården inte gör mål på sina chanser. Då ökar stockholmarna trycket ännu något snäpp och öppnar sig för kontringar, vilket blev förödande med ett försvar som var icke ordinarie på de viktiga mittbacksplatserna.

Baklängesmålen är följder av individuella misstag men Helsingborg hade så många fler lägen, där Andreas Isaksson fick visa sin klass. Djurgårdens försvarsspel var knappt godkänt och offensiven fastnade i en gröt av spelare i mittens rike framför Helsingborgs mål där Jesper Jansson och Kenneth Rasmussen var kungar.

För Helsingborg innebär trepoängaren möjlighet att behålla kontakten med topplagen ytterligare ett tag. Ligger HIF inte mer än fem, kanske sex, poäng efter ledarna när Alvaro Santos kommer tillbaka i början av hösten blir laget att räkna med på allvar i guldstriden.

Korkat, Lindström

Mattias Lindström på topp var något av en desperat nödlösning hur lyckad den nu än blev. Han är ingen forward och det drömmål han gjorde på Andreas Isaksson var egentligen det mest korkade han kunde försöka sig på i den situationen.

En forward som kommer så ren springer förbi målvakten och rullar bollen säkert i tomt mål. Han tar inte till en chansartad lobb med en stöt under bollen.

Planens bäste aktör var länge domaren Peter Fröjdfeldt , Eskilstuna , som tillät matchen att få en internationell karaktär med tuffa tag och högt tempo. Hade han valt kortviftande direkt efter första tuffa satsningen redan efter någon minut hade det blivit minst fem-sex gula kort och kanske något rött.

I stället valde han att styra matchen dithän till att lirarna fick lira och tuffingarna tackla i ett tempo som gjorde att spelet blev oerhört underhållande.

Fröjdfeldts enda miss var ändå grov.

Han blundade för Jesper Janssons kapning av Makondele, vilket var en solklar straff.

Det var synd att Fröjdfeldt inte hade modet att vara konsekvent. Hade han varit det hade han svarat för en av årets absolut bästa insatser i allsvenskan.