Det är vi, du & jag, de dåraktiga som kommer att regera i allsvenskan

Lars Nylin: Tro inte på vad som påstås av annars kunnigt folk

1 av 2
Fjörtoft.
FOTBOLL

Lars Nylin om fotbollsfansen

"Det är vi som avgör Allsvenskan"

Tro inte på vad som påstås av annars kunnigt folk. Simon Bank, Jens Fjällström, Thomas Nordahl, och de där. Alla har dom fel-fel-fel.

Det stämmer inte alls att Patrik Andersson kommer att dominera årets allsvenska. Inte heller Peter Ijeh, Johan Arneng eller Karl-Oskar Fjörtoft kommer att få huvudrollen. Inte ens super-Zoran, trots att denne tagit copyright på att vara i centrum.

I spotlight kommer istället att stå samma skara som regerat allsvensk fotboll i alla år. Men i synnerhet de senaste fem åren.

Du och jag, de dåraktiga, vi som varje vecka gör en konstart av att leva som allsvenska supportrar, nästintill dygnet runt.

36:a på världslistan

Vi som höjt en sportsligt medioker högsta serie - den lär vara sämre än Uzbekistans liga, 36:a på världsrankingen sägs det - vi kommer även i år att obekymrade om dessa sakernas tillstånd. Och göra vårt yttersta för att krama maximalt ur plånböcker, tidtabeller och omgivningens tålamod.

"Sektion X" har helt distanslöst tagit på sig ansvaret att berätta för den breda rosa läsekretsen vad som egentligen pågår. Om uttalade och outtalade regler i den massa som utgör en rejäl del, möjligen majoriteten, av en allsvensk publik. Men som aldrig nämns tillnärmelsevis lika ofta som de skarpt utmejslade MINORITETERNA.

Vi läser om typ-kategorier som "familjerna", "huliganerna", "slipsarna", "firmorna", "tjejerna", "barnen", "gubbarna på gnällbänken", "Robert Wells". Men sällan om vi i kärnan, vi som i England kallas för "geezers".

"Vi tjatar & tjötar"

Det vill sägas rätt så grabbiga grabbar i obestämd ålder 20 till 50, tillräckligt dedikerade, kunniga, välklädda, resvilliga, välbesuttna, för att år ut och år in sätta nivån på vad som sker på en allsvensk läktare.

Vi är glada, vi hatar, vi är naiva, vi är insiktsfulla, gör av med en helvetes massa pengar, vi gör fåntrattar av oss själva, vi tjatar och tjötar, speglar oss med nya halsduken, gråter, hoppar, spyr galla, bara spyr, beslutar att "nu är det nog". För att i nästa match ändå finnas där på favoritsektionen, eller i bortabussen.

Om vi inte skamset nöjer oss med pay-per-view eller ännu en svindyr kväll på en grönfärgad sportbar med löjligt många Boston Bruins-bilder.

En svensk "Fever Pitch"

Det är vi som sex timmar om dagen finns på en klubbsida livrädda att bossen ska höja blicken från Di.se och upptäcka vårt dagdriveri. Det är vi som tror att en svensk "Fever Pitch" skulle skrivas om just oss. Det är vi som verbalt mördar domare och motståndare men som ser fysiskt våld som äckligare än cancer. Det är vi som knyter klubbscarfen med samma finess som andra justerar slipsen.

Det kommer att handla om hur man blir dåre, om bortaresor, om den tunna linjen mellan cool katt och julgran, om hat, om humor, om på tok för många timmar på nätet. Sektion X, en bortglömd majoritet tar ton.

Lars Nylin (sport@aftonbladet.se)