Real Malmö mer än bara ett snackegäng

Simon Bank: …och Elfsborg var för upptagna att bjuda MFF på mål

FOTBOLL

BORÅS

Tio mål på två matcher, serieledning, läktarextas och en hel stad som andas himmelsblått i varje andetag.

Real Malmö?

Skulle tro det.

MFF är mer än ett snackegäng, det kan ni ta och skriva upp redan nu.

Det finns en sak som är mer imponerande än när ett lag spelar ut, får allt att stämma och vinner med 5-1. Det är när ett lag inte spelar ut, inte får allt att stämma - men ändå vinner med 5-1.

Malmö FF, Real Malmö (ett briljant smeknamn, det inser alla med lite distans), spelade inte bra mot Elfsborg. Sanningen är att de var illa ute.

Magnus Haglund coachade begåvat, flyttade in Johan Karlsson som en tredje central mittfältare och pressade livet ur MFF:s främre playmakers Afonso och Grahn. När den loje Afonso drällde med bollen stack Magnus Samuelsson en boll i djupet, och lät Lasse Nilsson exponera Patrik Anderssons enda svaghet.

1-0, matchen till Elfsborg.

Malmö FF stod inför en rysare till matchbild; attackera för att kvittera, låt Elfsborg ställa om på jätteytor bakom trebackslinjen.

Lasse Nilsson älskar att spela så.

Real Malmös backlinje älskar inte att spela så.

Ett hot blev till en suck

Men av hotet blev bara en suck, Elfsborg var för upptaget med att bjuda MFF på mål.

Tekniska misstag (som när Magnus Samuelsson missar bollen) får man räkna med som fotbollsspelare. Däremot ska man aldrig behöva släppa in mål för att målvakten inte ställer muren rätt, eller för att försvaret missar att täppa till den främre zonen på en hörna.

Det gjorde Elfsborg i går. Juniormisstag. Pinsamma misstag.

Den disträe Afonso högg som en kobra, och sedan var matchen över.

Om jag tycker synd om den begåvade Magnus Haglund, som för övrigt är ung (det har, som sagt, utgått dekret om att man ska skriva det i alla texter om Elfsborg), så vet jag inte vad jag ska tycka om Tom Prahl.

Här vinner hans lag matcher med 5-1, de gör mål i parti och minut - och allt jag kan tänka är:

Undrar vad Tom Prahl gör nu för tiden?

Real Malmö är nämligen inte Prahls Malmö.

Real Malmö är Hasse Borgs Malmö.

Prahl är den allsvenske tränare jag håller högst av alla, tveklöst. Han är en taktiker, en konkret instruktör som älskar spelare som gör sitt jobb utan åthävor. Nu står han med armarna efter sidorna i sin stora tränarjacka, och hur han än kisar så ser han bara"

"Afonso Alves.

Det är en underbar paradox, detta att Tom Prahl nu byggt om hela sitt spelsystem för att det ska passa en spelare som så uppenbart strider mot prahlismens alla bud.

- En stor tränare anpassar sig efter spelarmaterialet, och det går inte att spela försiktigt med ett sånt här lag, flinade Hasse Borg när jag frågade.

Hasse Borgs lag

Det är Borg som har köpt ihop laget. Och han flinade eftersom Prahl är en stor tränare.

Prahl väljer inte den försiktiga vägen. Han är för smart för det. Men hans Malmö FF såg i går, så länge som det var match, svajigt och nästan oorganiserat ut.

MFF brukade spela med klassiska tvåvägsspelare centralt, och att bara en av dem hette Hasse Mattisson berodde enbart på att Prahl inte lyckats klona fram två.

Afonso är ingen tvåvägsspelare. Det är inte Tobias Grahn heller.

Resultatet blir ett spel som bygger mer på individuella kvalitéer än på lag och ordning. Anti-prahlism.

Frågan är vad som händer när a) Mattisson och Thomas Olsson är tillbaka och b) när Real Malmö möter försvar som inte bjuder på tre mål.

Får vi se ett mer kontrollerat MFF då? En renässans för prahlismen? Allt annat skulle överraska mig väldigt mycket.

Magnus Haglund har coachat exakt rätt i de två matcher jag sett Elfsborg i (Öis och MFF). Däremot är det plågsamt att se en sådan kollektiv, mental kollaps som den i andra halvlek. Elfsborg behöver en ledare även på planen.

Hasse Borg berättade att MFF redan sålt 18 000 biljetter till lördagens match mot Blåvitt. Sedan följer derby mot Trelleborg, hemmamatch mot AIK och derby mot Landskrona. Malmö kokar.

Simon Bank