Sagan Assyriska fortsätter

...men lägg av med de politiska manifestationerna

FOTBOLL

SÖDERTÄLJE

Först fick jag nypa mig i armen för att begripa att det faktiskt spelades allsvensk fotboll på lilla Bårsta IP.

Sen fick jag nypa mig en gång till för att tro mina ögon:

Hur kan ett allsvenskt lag få inleda en match med en politisk manifestation?

Det känns inte alls rätt.

Det har varit mycket gull-i-gull med nykomlingen Assyriska i seriens inledning, och det har laget gjort sig förtjänt av.

Men jag vet inte om man ska köpa allting som klubben gör.

I går var det 90-årsdagen av folkmordet på assyrier, syrianer, kaldéer och armenier i Turkiet, en händelse som turkarna vägrar erkänna.

Det må vara hur tragiskt som helst med den saken.

Men att påkalla en tyst minut inför matchen mot Halmstad var i mina ögon både osmidigt och felaktigt. Ska vi ha tysta minuter för något som ett folk drabbades av för 90 år sen, då lär det bli många ceremonier på många arenor framöver. Med tanke på hur många olika nationaliteter med en historia av mord och förföljelser som spelar i allsvenskan.

Dessutom var detta alltså ett rent politiskt budskap. Flygblad delades ut där det krävdes att den svenska regeringen ska erkänna folkmordet och ta upp det på EU:s politiska agenda.

Lagrell håller med

Det var många som grymtade om det här på Bårsta IP, och för att kolla att jag inte är helt fel ute ringde jag fotbollshövdingen Lars-Åke Lagrell.

Han höll med:

- Personligen tycker jag Assyriska gjorde fel. Tysta minuter ska man ha när någon nyligen avlidit, eller vid enskilda katastrofer av Estonia-typ. Det här var en manifestation och såna ska man vara försiktig med. Det kan sätta igång en kedja som leder till nya motsättningar.

Lagrell säger att han bara varit med om nåt liknande en gång: när turkiska Galatasaray höll en tyst minut på planen som protest mot våldet från PKK.

Nå, nu var det väl bara hälften av de 6112 åskådarna som hunnit in på arenan när detta hände. Resten kom invällande när det gått en halvtimme av matchen - ett präktigt biljettkaos bäddade för det fiaskot.

Spelarna på plan sköter sig bättre.

0-0 mot Halmstad var väl en ny så kallad fjäder i hatten, och jag imponerades av Assyriskas mycket stabila försvarsspel. Den där fyrbackslinjen är inte lätt att ta sig förbi. Gamle Zoran Manovic i mitten är grymt bra, säkert en av allsvenskans bästa mittbackar med sitt lugna, iskalla spel. Hans kompanjon Kaspars Gorkss har varit sensationell så här långt, och ytterbackarna Johan Ländin och Stefan Batan är två riktiga terriers. Även om jag hellre skulle se Batan som yttermittfältare till vänster.

Nu blir det väldiga avstånd upp till anfallarna eftersom ytterst få bollar spelas via det djupt nerdragna mittfältet.

Måste våga mer

Tränaren José Morais svamlade en hel del obegripligheter på presskonferensen efteråt och ansåg att Assyriska fått för många frisparkar emot sig. Men när han sätter sig och studerar matchen på video kanske han upptäcker annat också:

1) Att Assyriska är så pass bra att man inte ska behöva spela så här fegt på hemmaplan. Laget borde ha vågat mer framåt - då hade det kunnat bli tre poäng.

2) Att det var idiotiskt att hålla Kabba Samura på bänken ända till den 82:a minuten. Det är just såna kvicka ben Assyriska behöver framåt.

3) Att Dani Hamzo, som blandar lysande grejer med urusla, måste slå ifrån sig bollen i tid så att folk som Andreas Haddad åtminstone får en enda chans i straffområdet.

4) Att min lille favorit, Ibrahim Atiku, måste få komma med i spelet mer än vad som hände före paus i går.

Halmstad hade mycket boll, men väldigt få riktiga farligheter. Yaw Preko och Patrik Ingelsten var chanslösa mot Manovic/Gorkss, och Dusan Djuric hittade aldrig de rätta djupledspassen. Därför borde kanske Morais ha upptäckt möjligheterna och vågat ta lite större risker framåt.

Men man kanske inte ska gapa efter för mycket.

Assyriska har tagit fyra poäng på tre matcher mot väntade topplag. Det är precis som matchspeakern sa:

Sagan fortsätter. 

Peter Wennman