Det går inte att lita på Elfsborg i år

FOTBOLL

BORÅS

Himlen låg öppen och svart över Ryavallen, långt innan skyfallet kom med sina smällar.

Först blixtar och dunder.

Sedan magiska under.

Jag förstår fortfarande inte riktigt hur Elfsborg kunde förlora mot Djurgården i går.

Först av allt: Jag vet att Borås Arena heter just så, men eftersom stora delar av mig mår lite dåligt av för stora förändringar så heter det fortfarande Ryavallen i min powerbook.

Det är nog med förändringar ändå.

Elfsborg, till exempel, försöker numera kompensera bristen på en snabb striker med större bredd och med att få upp fler spelare i intressanta andrabollspositioner. Magnus Haglund (den alltjämt unge tränaren) testar 4-2-3-1 med en fri Daniel Mobaeck och Samuel Holmén släpande i hålet bakom Hasse Berggren.

Boråsarna gjorde Arneng nervös

Det fungerade alldeles utmärkt i första halvlek, eftersom Djurgården just nu är väldigt upptaget med sina egna förändringar.

Blåränderna var bottenlöst usla före paus.

Det var så illa att jag ett tag funderade på om hällregnet var ett sånt där gammaltestamentligt syndafall, och om det inte var dags att ta sig till Borås Djurpark och rekvirera två av varje sort och en stadig båt.

Det var det inte.

Djurgårdens problem var av annan art. När Elfsborg klev upp med så många spelare blev Arneng och Magró nervösa. Det hände för mycket bakom ryggen på dem, så de sjönk ner i knät på backlinjen. Dif försvarade sig därför med sju, åtta man runt straffområdet, och hade ingen som kunde samla andrabollar eller sätta press på den delikate playmakern Jari Ilola.

Och så dunkade Samuel Holmén in 1-0.

Och så sjöngs det på Ryavallen.

Och så spelade Ilola Hasse Berggren så fri att Berggren sköt över av ren lycka.

Just då verkade det inte finnas ett enda problem i den värld som är gul och svart och vävd i Sjuhärad.

Men Elfsborg är inte ett lag att lita på. De saknar en riktigt kvick anfallare, det är ett problem som inte blir mindre sant av att det är uttjatat.

Nu har de gjort tre mål på fyra matcher, ligger illa till i tabellen, och just i detta sammanhang (avsaknaden av rappa forwards) är inte Anders Svenssons andra ankomst någon tröst. Möjligen är Anders bättre på att träffa mål från 20-25 meter än vad Samuel Holmén var igår.

Elfsborg borde dödat matchen, men när jag sa att jag inte förstod hur de kunde förlora så ljög jag lite.

Kjell Jonevret har inte övertygat mig som coach, men han gjorde verkligen allt rätt i paus. Genom att vrida mittfältstriangeln tillbaka till 2003 (två defensiva och en offensiv, istället för tvärtom) gjorde han laget tryggare. Plötsligt såg de ut som ett kompetent fotbollslag igen. Inte för att Felix Magró klarade att positionsspela bort Ilola (han var inte ens nära), utan för att man kunde hålla mittfältet lite högre upp.

Idiotisk utvisning

Då blev det kamp istället, tvekamp och dragkamp om vilket lag som hade flest matchvinnare.

Djurgården har Tobias Hysén - drömpass till Arneng, 1-1.

Djurgården har Sören Larsen - vänsterskott i nättaket, 2-1.

Elfsborg har, som en naturlig följd av detta - problem.

Medan Dif tacksamt tog emot tre sköna poäng som kan ge arbetsro och självförtroende fick Elfsborg urviktige Hasse Berggren idiotiskt utvisad.

Elfsborg hade behövt både poäng och en klokare Berggren igår.

Istället kom en ny smäll, och jag är övertygad om att de, precis som Djurgården, redan har börjat rota i sommarens rea-korg för spelarköp.

Den sortens förändring tror jag en hel del på.

Simon Bank