Hammarby får nog jaga en Royal League-plats

Stefan Alfelt: 21 omgångar återstår – men nästa match blir otroligt viktig

FOTBOLL

HELSINGBORG

Här är raden med siffror som igår blev Bajenförbjuden: 5 1 2 2 4-5 5.

Raden som efter fem omgångar påstår att det nog som bäst blir en Royal Leagueplats för Hammarby att jaga säsongen 2005.

Tabellraden som ställer styrelsen inför frågan om varför fjolårets varningssignaler inte ledde till en räddningsaktion i form av den effektive toppforward Hammarbys i övrigt duktiga lag skriker efter?

För Bajens ledare är det viktigaste i dag att pränta in tänkandet att det återstår 21 omgångar och 63 poäng att hämta. Men hur ofta kommer lag som inlett svagt tillbaka och går om en rad av lag som redan efter att en femtedel av serien spelats har skaffat sig ett försprång som kräver att det svagstartade laget ska vinna två eller tre matcher mer under resten av serien?

Inte ofta, faktiskt, eftersom det kräver en så lång obruten formtopp att den faktiskt blir osannolik. Man kommer nära, kanske till och med ikapp eller om, men sen kommer ofta förlusterna som "måste" komma och fördärvar allt igen.

Nästa omgång blir otroligt viktig och kanske helt avgörande för hur resten av året ska se ut för Hammarby.

Malmö-Kalmar, Göteborg-Helsingborg, Hammarby-Djurgården. Tre matcher där drömscenariot för Bajen vore Göteborgsvinst, oavgjort MFF-Kalmar (0-0 är väl ett lågoddstips) samt givetvis seger över Djurgården.

De flesta andra resultat säger goodbye Bajen till absolut toppstrid och i så fall visar statistiken på anledningen.

Statistiken mot Bajen

2004 hade Hammarbys anfallare/offensiva spelare följande utdelning:

Björn Runström, 25 matcher, 28 skott på mål, 5 mål.

Petter Andersson, 26 matcher, 22 skott på mål, 4 mål.

Pablo Piñones-Arce, 14 matcher, 16 skott på mål, 1 mål.

Petter Furuseth-Olsen, 8 matcher, 8 skott på mål, 0 mål.

Mikael Andersson, 17 matcher, 3 skott på mål, 0 mål.

Jämför med guldvinnande Malmös toppduo:

Afonso, 24 matcher, 47 skott på mål, 12 mål.

Niklas Skoog, 25 matcher, 29 skott på mål, 8 mål.

Djurgården, då? Undrar såklart någon. Dom vann väl på sina farliga mittfältare 2003?

Både och:

Kim Källström, 24 matcher, 39 skott på mål, 14 mål.

Andreas Johansson, 26 matcher, 27 skott på mål, 12 mål.

Men Djurgården hade också två hypereffektiva anfallare:

Geert den Ouden, 10 matcher, 23 skott på mål, 10 mål.

Johan Elmander, 11 matcher, 24 skott på mål, 7 mål.

Och Hammarby har inte haft en målfarlig mittfältare sen Kennedy Bakircioglü.

Mot Helsingborg i går var det första gången i år som Hammarby skapade många målchanser och då gjorde man det tack vare nödlösningen Mikael Andersson som dök upp på rätt plats. Förmågan som är den viktigaste av alla för en målskytt.

Helsingborg räddades av Andersson

Hammarby var värt en poäng mot Helsingborg som gick upp i serieledning trots ett försvar som sviktade rejält, men som räddades av storspelande målvakten Daniel Andersson. Hans räddning på Björn Runströms hårda

skott mot krysset var svettig värre.

Helsingborg pendlar mellan briljans och total oorganisation. När Thando Mngomeni tycker det blir för jobbigt att jobba tillbaka blir löpvägarna för Andreas Dahl och Atiba Hutchinson milslånga men de två är just nu så bra att de verkar att klara av hur jobbiga arbetsuppgifter som helst på en gång.

Hutchinson ska vara defensiv. Han gjorde ett mål och snuddade vid ett till. Dahl skapade de flesta och de bästa lägena med sitt precisa tillslag på liggande boll i fasta situationer.

Det finns uppenbara brister i Helsingborgs lagbygge men det blir spännande att se om det kan utvecklas till något som fungerar bestående. Peter Graulund är snart tillbaka. Gustaf Andersson var ringrostig i går. Och alternativen till kantspelarna är få.

Tyckte dessutom lite synd om Erik Wahlstedt som startat säsongen strålande som ytterback när han fick flytta upp ett steg och bli klart sämre.

Stefan Alfelt