”Riktiga” Bajen - då är det vackert och effektivt

FOTBOLL

Tänk så roligt det kan bli när Hammarby visar sitt rätta ansikte.

För det var väl det RIKTIGA Bajen vi såg i går?

Inte det tafatta lag som djupdök mot Elfsborg.

Utan ett gäng som kan lira både vackert och effektivt.

Hammarby slog Häcken för första gången nånsin i seriesammanhang, 3-1, och känslan på Söderstadion var nog att...sådärja, nu börjar det lossna, nu börjar bitarna falla på plats för Anders Linderoths gäng.

Det har tagit lite tid och det har varit många frågetecken kring hur det här laget egentligen bör formeras, men det fanns verkligen inga fel att hitta på gårdagens uppställning.

Nyckeln till alltihop var kanske Petter Furuseth Olsens storspel ute till höger.

Kvicka fötter, snabba ben, bra inlägg - det var Petter som slog passningen till Björn Runströms efterlängtade första mål i årets serie och det var också Petter som sköt det viktiga 2-1 på stopptid i första halvlek.

Häcken-tränaren Stefan Lundin var inne på att det målet avgjorde alltihop och fick göteborgarna att knäcka ihop en smula efter att ha gjort en så stark insats före paus.

När sen Mikael Andersson placerade in 3-1 efter 50 minuter tog Bajen över helt och hållet och började spela ett-tillslags-fotboll med ett självförtroende som plötsligt vällde fram under de grönvita tröjorna.

Hipp som happ såg hemmalirarna ut att ha kul på plan igen, det var visst ett tag sen.

Tipset för dagen måste vara att Bajen nu vänder blicken mot den övre delen av tabellen och hittar större stabilitet i sitt spel.

Det småjävlas för Runström

Många var utmärkta:

Petur Marteinsson och Patrik Gerrbrand i mittförsvaret, Furuseth Olsen som sagt, och en Petter Andersson som alltmer börjar ta för sig och dra nytta av sin talang.

Jeffrey Aubynn startade bra och hade sen några giftiga ryck i andra halvlek, men försvinner kanske lite väl ofta ur spelet. Möjligen skulle han må bättre av att kunna bryta in från höger och få användning för sitt vänsterskott, men hur Linderoth ska få den ekvationen att gå ihop vet jag inte. Furuseth Olsen lär han inte flytta på nu.

Björn Runström fick alltså göra mål, och efter det var jag övertygad om att det skulle lossna på allvar för honom.

Men trots att han jobbar hårt så är det fortfarande som om det småjävlas hela tiden - en centimeter fel här och där, alltid en sista stortå i vägen. Så kan det bli när en spelare spänner sig och vill för mycket, och för Bajens skull är det bara att hoppas att Runström hittar nån slags flyt snart.

Lagkaptenen Mikkel Jensen i sin defensiva mittfältsroll blir jag inte klok på.

Mannen är stel som en pinne och springer som om han skulle ha ont i hela kroppen, och före paus var han verkligen snudd på katastrofal. Han spelade upp sig så småningom, men helhetsintrycket var inte bra. Häcken vann massor av andrabollar och kampmoment på mittfältet och avslöjade att Bajen faktiskt har ett ordentligt problem att ta tag i här.

Bästa spelet hittills

Tränare Linderoth var inte helt nöjd med de första 45 minuterna, men då var det också ett Häcken som spelade fräckt och snabbt och med osannolikt gott självförtroende för en nykomling på stockholmsbesök.

Häcken vek aldrig ner sig efter paus heller, Stig Töfting är en riktig arbetsmaskin som bolluppsamlare på mitten och spelare som David Marek, Jonas Henriksson och Dioh Williams (missade tre klara målchanser) är ett hot mot alla lag i den här serien.

När Hammarby får igång liret på det där självklara, otvungna sättet som efter 3-1 är det emellertid inte lätt att stå emot de grönvita anfallsvågorna. Det var Hammarbys bästa spel hittills i allsvenskan och måste ha fått Anders Linderoth att sova sött och småleende i natt.

Det var kul, riktigt kul, och en match av hög klass i gråvädret på Söderstadion.

Peter Wennman