Änglar, skattar dom?

Simon Bank: Idotten skulle må bättre av att sluta leta kryphål

FOTBOLL

GÖTEBORG

Genomtänkt skattefiffel? Dålig tajming? Eller ett ärlig försök som inte gick hem?

Till slut kommer sanningen alltid ifatt.

Dagens lärdom:

När det gäller pengar finns det inga änglar.

Stora Teatern, Göteborg, den 17 november 2003. Ni skulle varit där.

Lasse Kronér talade i tungor inför en änglakör av supportrar som återfått tron. Ordföranden Bengt Halse lät rökmaskiner spruta, täckelser falla och fram kom en frälsare i tröja nummer 100. Vi journalister ställde en del frågor.

Hur?

Varför?

Framför allt: Hur mycket?

Halse sa att det rymdes inom de blåvita löneramarna. Sportbladets Martin Strömberg satt bredvid mig, och dristade sig till att fråga om vad det betydde.

– Det fattar du väl att du inte får något svar på! sa Bengt Halse.

Tusen blåvita fans skrattade så de tjöt. Där fick journalistgrisarna! Komma och ställa frågor om ekonomi, mitt i festen.

Jag vet inte, jag. Kanske går det bättre att svara när Ekobrottsmyndigheten frågar?

Skatteteknisk miss

Har jag förstått det rätt – och det ska jag inte svära på att jag gjort, jag trodde länge att ”taxering” betydde att man kapade benen på vanliga hundar – har IFK Göteborg, genom en utomstående part, gett Peter Ijeh en gåva på närmare två miljoner kronor som inte taxerats. Det avslöjade Sportbladets Robert Laul redan i går.

Det kan mycket väl röra sig om ett skattetekniskt misstag, att Blåvitt har redovisat allt som man ska och nu bara har en ekonomisk eftersläng att klara av.

Jag sätter mig inte till doms.

Janne Plånbok Nilsson, Bengt Halse och de andra kan alltså fortfarande ett moraliskt samvete som är vitt som snö.

Prognosen talar inte för det, men imorgon kan allt visa sig vara en oskyldig bagatell, och då står Ekobrottsmyndigheten med brallorna vid anklarna och Blåvitt med rätt att kräva mer än en ursäkt.

Det är viktigt att komma ihåg.

Kryphål

IFK Göteborg är inte heller den enda klubb som legat på alla fyra och letat efter kryphål i skattelagstiftningen. Idrotten skulle må bra av ett tydligare regelverk – men idrotten skulle också må bra av att ägna mindre tid åt att leta kryphål och mer tid åt att leta spelare, sponsorer eller publik.

Jag har svårt att tänka mig att IFK Göteborgs ledning är så korkad att den med berått mod ger sig in i skattemörkret för att spara några kronor. Däremot kan de ha gjort det utan berått mod, vilket i sig är rätt korkat.

Stenar kommer att vändas, bykar kommer att tvättas – och det mest slående så här långt är att så många som kallar sig ”fotbollssupportrar” ägnar tid åt att kasta skit på journalister.

Vore det inte för Sportbladets avslöjande om hur Ijehs avtal såg ut (oktober 2003) hade Skattemyndigheten knappast studerat affären närmare i efterhand. Vore det inte för att Sportbladets reportrar ringt och pressat Skattemyndigheten de senaste veckorna hade hanteringen av affären knappast stressats fram som den nu gjort.

Det där kallas granskning, och är något vi ska vara tacksamma för. Inte bara när det handlar om politiker eller fackpampar, utan även när det gäller fotbollsspelare.

Just nu faller regnet över Göteborg, men tids nog kommer sanningen att spolas fram även i fallet Peter Ijeh.

Ijeh kom till IFK Göteborg hösten 2003. Jag vet inte om ni minns hur rasande Malmö FF-ledningen var då, när de misstänkte att Blåvitt gjort klart med Ijeh medan MFF själva var mitt i en allsvensk slutspurt.

Ja, ja. Det var då det.

Mycket har hänt sedan dess, till exempel har alltså myndigheterna gjort razzior mot de som var inblandade i affären på Blåvitts sida. Det hade tydligen inkommit en anmälan, från en av Sveriges skattemyndigheter.

En i Skåne, var det visst.

Simon Bank