Afonso behöver en hjälpreda som ny anfallspartner

Stefan Alfelt: Samspelet mellan Malmös två toppanfallare har hittills varit ensidigt

FOTBOLL

HELSINGBORG

Afonso Alves trollade fram ett efterlängtat SM-guld till MFF i höstas.

Han ser ut att göra det i år igen.

Trots att han trollar bort en hel del mål också.

Afonso hyllas självklart och rättmätigt överallt nuförtiden. Allsvenskans bäste. Enligt en del till och med för bra för allsvenskan. Det kan man ju tycka om en spelare vars sex mål och en målgivande passning lett till 13 av serieledande Malmös 19 poäng.

Samtidigt gnälls det lika ofta på Markus Rosenberg nuförtiden.

Bara ett mål på nio matcher i allsvenskan. Överskattad, övervärderad, tacka Hasse Borgs försäljningsgeni för 42 Ajax-miljoner... och allt vad man får höra.

Ändå har Mackans enda mål gett MFF tre av de återstående sex poängen och de tre sista grejades med en 3-0-seger över Gefle. Där Markus Rosenberg spelade fram till samtliga tre mål.

Är det ett misslyckande tror jag att många tränare vill ha såna misslyckade spelare i sitt lag.

Afonso dåliga pass

Anledningen till Rosenbergs uteblivna målproduktion såg vi tydliga exempel på i går på Olympia när trollkarlen Afonso misslyckades med att slå öppnande passningar i de enklaste lägen. Rosenberg sprang hela tiden rätt men fick aldrig bollen i rätt läge.

Samspelet mellan Malmös två toppanfallare har hittills varit ensidigt eller till och med så gott som obefintligt. Fast Afonso är långt ifrån den ende syndaren när det gäller att slå den öppnande passningen i rätt tid för att tajma och göra Rosenbergs löpningar effektiva. Malmös mittfält är en maskin som maler ned motståndet utan att präglas av kreativ fantasi. Hellre en säkerhetspassning än den snabba halvchansningen som ändå så ofta öppnar för en målchans.

Jag pratade med Sharbel Touma om detta i Holland i vintras. Han hävdade att Rosenberg var den bäste han någonsin spelat med. Det var bara att skicka iväg bollen dit där Mackan borde vara så var han där.

Om tre matcher måste MFF ha hittat en ny partner till trollkarlen på topp. En ny partner som får räkna med att mest spela för sig själv och så länge som mittfältarna inte får till djupledspassningarna är det kanske hellre en target player än en Fredrik Berglund MFF skulle behöva. En stor stark som kan brösta ned bollen och ge Afonso utrymmet för sitt geni.

Tätt försvar i Europa

Problemet är Champions League.

Tror knappast att Afonso ensam snurrar bort lag som Manchester United, Inter eller Ajax som det kan bli tal om för MFF att slå ut om man ska gå in huvudturneringen. I allsvenskan kan det räcka med brassens geni, internationellt lär det krävas gammalt hederligt svenskt tätt försvar och kontringsspel för att nå framgång.

Malmös försvar var länge vattentätt mot Helsingborg. Patrik Andersson har en kvalitet i sitt agerande som höjer alla runtomkring honom. Med lillebror Daniel som total dominant på mittfältet kopplade MFF ett grepp om matchen som höll på att förloras beroende på det stundtals direkt svaga anfallsspelet.

När HIF beroende på sin för dagen egna oförmåga gav upp tanken på att sakta äta sig fram meter för meter med det kortpassningsspel som är lagets spelidé och beslutade sig för att chansspela blev det plötsligt väldigt chansrikt.

HIF var för fega

Inhopparen Olivier Karekezi skapade den tyngd framåt vilket lättviktaren Eldin Karisik inte lyckats skapa ur sin fina teknik. Karekezi var snuddande nära att nicka in en kvittering med god hjälp av Mattias Asper som hanterade bollen likt en hal tvål och bara kan tacka turen för att han inte sjabblade in ett ödesdigert baklängesmål.

Atiba Hutchinson som var ovanligt anonym prickade Peter Abelssons stödjeben halvmetern från mållinjen.

HIF var nära utan att vara riktigt med i matchen. Mycket beroende på feghet. HIF:s spel i år är offensivt inriktat men när man offrade Thando Mngomeni för att täta till vänsterkanten tog man också bort ett viktigt öppnande passningsspel.

Stefan Alfelt