Mjällby: Det var jätteemotionellt

Johan Mjällby tillbaka i svensk fotboll – besviken efter 2–2-premiären

FOTBOLL

23 822 såg Johan Mjällby göra allsvensk comeback.

Många gick hem besvikna – efter att AIK tapat 2–1 till 2– 2 mot Gefle.

Mjällby var en av dem.

– 2–2 på hemmaplan, nej - jag är besviken, säger Mjällby till Radiosporten.

Tillbaka. Johan Mjällby var tillbaka i allsvenskan i dag och spelade från start mot Gefle. I den 78:e minuten lämnade Mjällby planen, i en match som slutade 2–2.
Foto: Scanpix
Tillbaka. Johan Mjällby var tillbaka i allsvenskan i dag och spelade från start mot Gefle. I den 78:e minuten lämnade Mjällby planen, i en match som slutade 2–2.

Återkomsten till allsvenskan blev emotionell för Johan Mjällby – 1244 dagar efter den senaste matchen med AIK.

– Jag är stolt över mig själv, sade han efter 2–2 mot Gefle.

De flesta av de 23822 – den största premiärpubliken i AIK:s historia – hade kommit för att hylla en man. På den jättelika banderoll som täckte stora delar av Norra stå fanns en målning av Johan i mantel med texten ”Kung Mjällby”.

– Det var helt enastående, det kändes i själen – synd att man inte kunde bjuda publiken på en trepoängare.

Mjällby spelade sin senaste tävlingsmatch för 18 månader sedan, i landskampen mot Ungern den 9 oktober 2004. Efteråt tvivlade landslagsläkarna på om mittbacken skulle spela fotboll igen.

– Drivkraften var att visa att de som dömt ut mig haft fel. Jag är stolt över mig själv. Jag har fått göra skiten själv från att jag satt i ett hörn i ett gym i Valencia.

En matchotränad Mjällby var majestätisk i luftspelet mot Gefle och vann flest nickdueller av alla på Råsunda.

– Tränarna tog inte ut mig för att vara snälla och ge mig ett avsked – de tycker jag tillför någonting, konstaterade han efteråt.

I löpdueller och snabba vändningar är det inte viljan som saknas, det är brosk.

– Jag kommer inte runt smärtan eftersom jag saknar brosk i knät, och jag vet att jag aldrig kan ha den hysteriska form jag hade under VM 2002.

Gefle hade matchens bäste spelare i vänsterbreddaren Rene Makondele – han låg bakom Gefles båda mål. Mittbacken Mjällby var det närmaste vittnet när Makondele dribblade bort AIK:s högerförsvar och hittade in till Daniel Ytterbom.

– Jag tyckte att jag hade det under kontroll. Vinkeln var avig så jag blev förvånad att han fick den på mål, sade Mjällby om 0–1-målet efter en dryg kvart.

AIK:s uppsnurrade högerback Markus Jonsson replikerade på straff efter en dryg halvtimme och nye norske anfallaren Bernt Hulsker gjorde 2–1 till hemmalaget i inledningen av andra halvlek. Men det målmässiga övertaget slarvades bort.

– Jag fungerar så att om vi inte vinner så är jag förbannad. Nu gör vi ett barnmisstag, och det är för dåligt. Vi har en hörna och låter Gefle kontra så de kan göra 2–2 – det får inte hända, sade Mjällby om kvitteringen efter en dryg timmes spel.

Återigen var det kvicke Makondele som öppnade upp AIK:s försvar, den här gången frispelade han inlånade estniske anfallaren Kristen Viikmäe.

Matchen slutade 2–2 – och Mjällby haltade av efter 79 minuter:

– Kroppen är inte van att få smällar. Jag fick en lårkaka i första halvlek. När jag fick en andra lårkaka i andra halvlek tyckte kroppen att det var nog. Men det var en fantastisk känsla att få spela en tävlingsmatch igen, det har varit ett fruktansvärt hårt arbete att komma hit. För några månader sedan hade jag mer eller mindre lagt av.

Hyllningarna av Mjällby fortsatte efter slutsignalen. Men 35-åringen ser inte lördagen som ett avsked, utan som en början på något nytt.

– Nu kändes det ändå väldigt lite i knät, så inställningen är att spela så mycket som möjligt. Jag kan aldrig titta längre fram i kristallkulan än en dag med mitt knä, men om det svarar bra på den här matchen så borde jag bara bli bättre med mer matchträning.

Matchfakta

Sportbladet.se, TT