Loppet är kört - sikta på Royal League

FOTBOLL

Har man inte vunnit någon av de sex senaste matcherna - som Hammarby (0-2-4) - är det bara att säga ADJÖ till guldet.

Har man bara vunnit en av de sex senaste matcherna - som IFK Göteborg (1-3-2) - är det bara att GLÖMMA Lennart Johanssons Pokal.

De båda X-lagen på Söderstadion får nu ladda med sikte på att bli trea eller fyra och därmed ta en Royal League-plats.

Hur kul är det?

Inte för att varken Bajen eller Blåvitt känts särskilt heta den senaste veckan, men ett oavgjort resultat som detta 3-3 betydde denna gång så mycket mer än oavgjort.

Loppet är nämligen kört, så här stod två lag som förlorare samtidigt som AIK och Elfsborg surfar vidare på framgångsvågen. Hammarby har nu elva poäng upp till ledande AIK, IFK Göteborg har åtta.

I mitt privata protokoll - jag fyllde naturligtvis i rutsystemet i torsdagens Sportbladet - kommer inget av de sex jagande lagen att hinna ifatt AIK/Elfsborg.

Både AIK och Elfsborg hamnade i mina papper på 49 poäng, tre-fyra mer än något av de övriga.

En B-lagsmatch - men intensivt

Varken Hammarby eller IFK Göteborg beter sig heller som några guldaspiranter. Den här gången hade de inte ens lag att kunna göra det.

Man hade gott kunna kalla torsdagsspektaklet för en B-lagsmatch, då Hammarby saknade åtta man och Blåvitt sex.

En intensiv match blev det ändå. En fysisk match men med ett mycket krampaktigt spel.

Med innermittfältare som de båda defensiva Pétur Marteinsson och Eric Fischbein hade Hammarby redan från start bestämt sig för att inte spela där, bara kämpa ned motståndarna.

Det var i alla fall Hammarby som hade Matchens Lirare i Pablo Piñones Arce, som plötsligt gjorde sin bästa match på många år - i sin blott sjätte från start denna skadedrabbade säsong, den första han fått spela samtliga 90 minuter.

Han börjar matchen i sedvanlig stil utan precision i passningarna men efter det göteborgska ledningsmålet kommer han igång.

Han spelar fram Erkan Zengin som skjuter utanför, han väggspelar med Fredrik Stoor som via en IFK-back vallar in 1-1, och han precisionsskjuter själv 2-1 från straffområdeslinjen.

I andra halvlek trycker Pablo in 3-2-bollen från nära håll, och i sista ordinarie matchminuten är han nära att klacka in en Eric Fischbein-passning till 4-3.

Roligt var också att se hur en offensiv coachning med trebackslinje betalade sig, när IFK:s Kjell Pettersson sista kvarten gick från 4-4-2 till 3-4-3. Belöningen kom med Fredrik Stoors nick i eget mål, självmål och 3-3.

Domaren Martin Hansson ådrog sig - som de flesta domare nu för tiden... - Hammarby-publikens missnöje.

"Do-marn ren-sar fisk i Gö-te-borg" sjöng publiken i en ny variant av en klassisk läktarsång.

Fast det gör nog inte Martin Hansson från Holmsjö.

OM Hansson rensar fisk nånstans så är det nog troligare, att han gör det i Karlskrona, eftersom hans Holmsjö ligger vid Smålandsgränsen, drygt tre mil norr om Karlskrona.

Troligare ändå är det nog att fisken rensas vid antingen Bredasjön eller Sillhövden, som enligt Karlskrona CityGuide är alldeles utmärkta fiskesjöar.

Största tabben - straffsituationen

Visst fanns det fog för domarkritiken, men hans största tabbe ska hemmapubliken tacka för: att han inte blåste straff för Blåvitt på övertid, då Fredrik Stoor i straffområdet både drog ned IFK:s pigge inhoppardebutant José Schaffer och dessutom tog bollen med hand.

Så var det med den fiskrensningen...

På måndag väntar Gais för IFK Göteborg.

På tisdag väntar AIK för Hammarby.

Då måste både Blåvitt och Bajen vinna.

Inte för att hänga med i jakten på Pokalen - utan för att hänga med i jakten på en Royal League-plats...