”Revanschen min drivkraft”

Värvarkungen Söderberg om uppväxten, den vilda 90-talssatsningen – och AIK:s guldjakt

tillbaka - utan hatt Stefan Söderberg blev känd som mannen med hatten. Hatten är borta – men framgångarna fortsätter. Nu är Söderberg och hans AIK nära ett nytt SM-guld.
Foto: Lasse Allard
tillbaka - utan hatt Stefan Söderberg blev känd som mannen med hatten. Hatten är borta – men framgångarna fortsätter. Nu är Söderberg och hans AIK nära ett nytt SM-guld.
FOTBOLL

I mitten av 1950-talet köpte han lag med Alfa-bilder.

I slutet av 1990-talet kunde han värva vilken spelare han ville i allsvenskan.

I dag letar han spelare i superettan.

– Revansch har alltid varit drivkraften i mitt liv, säger Stefan Söderberg.

Mannen med hatten är tillbaka.

Utan hatt.

– Den kastade jag upp på läktaren på Norra stå när jag avtackades vid premiären mot Enköping 2003.

Varför?

– Det hade blivit så mycket med hatten. Jag tyckte AIK kunde få behålla den, säger Stefan Söderberg, 62.

Han hade inte tänkt komma tillbaka.

Men så rasade AIK ur allsvenskan två år senare och nytillträdde tränaren Rikard Norling ringde Söderberg och frågade om han inte ville hjälpa till att ta laget tillbaka till allsvenskan.

Söderberg sa ja och togs in som konsult.

Sommaren 2005 fick han frågan om han inte ville bli anställd som sportchef.

Men han tvekade – han tvivlade på sitt kära AIK.

– Den förra perioden var jag framgångsrik. Det är roligt att vara framgångsrik. Jag vet hur fort det kan svänga.

Ni kan historien hur Söderberg kom till ett AIK med stora skulder 1990. Han byggde upp klubben, förde den till två SM-guld, två cupguld, kvartsfinal i Cupvinnarcupen, spel i Champions League och ett kapital på 25 miljoner kronor vid sekelskiftet.

Du var rädd att bli ihågkommen som en förlorare?

– Ja, nja...men en klubb måste vara stark ekonomiskt. Det är grunden, vi ska visa riktiga siffror.

Men Söderberg tackade ja och anställdes när det allsvenska avancemanget var klart.

Handen på hjärtat – vad trodde du att AIK skulle sluta i allsvenskan?

– Åtta-nia. Vi hade ju inte så namnkunnigt lag.

Nej, att vara värvarbas i AIK 2006 innebär en helt annan verklighet än i slutet av 1990-talet.

Plånboken är betydligt mindre.

– Visst är det kontraster.

Sveriges största satsning

Söderberg låg i slutet av 1990-talet bakom den största satsningen svensk fotboll sett och värvade spelare som Andreas Andersson, Pontus Kåmark, Teddy Lucic, Daniel Tjernström och Kalle Corneliusson.

– Utan att nämna namn så visste jag redan innan jag ringde att spelaren skulle komma till AIK även om det fanns sju klubbar att slåss med (så länge de inte var utländska).

I dag letar Stefan Söderberg spelare i superettan.

Och visar att han inte bara är en förhandlare med hårda nypor utan också en skicklig talangscout.

– Gabriel Özkan har jag sett i tre år och snackat in i AIK.

Men han tvivlade ändå på laget inför den allsvenska comebacken.

– Det är bara att buga sig. Det är fantastiskt det som händer.

Jamen du har väl varit med och byggt upp det här?

– Skillnaden mot 1990-talet är att det då var mer Stefan Söderberg-jobb. Nu är det teamarbete, det gillar jag.

När fan blir gammal blir han religiös.

– Jo, jag har blivit en mer lagspelare.

Under sensommaren lämnade han över sportchefsjobbet till Ola Andersson.

Varför?

– Jag märkte redan efter någon månad att vissa delar fanns det andra människor som skötte mycket bättre.

Vilka delar?

– Administrativa. Jag ska titta på fotboll och förhandla med spelare, klubbar och agenter.

Men när han lämnade sportchefsjobbet lämnade han också över förhandlingsbiten till Ola Andersson.

Hur känns det att släppa det?

– Det tillhör sportchefsjobbet. Man kan inte stympa en sportchef. Det kommer att gå bra med Ola. Och han rådfrågar kanske mig ibland, ler Söderberg.

Du har kontrakt till 2009 – vad är din roll i dag?

– Bra fråga! Det undrar jag med. Nej, men jag tittar på fotboll och försöker sjösätta en scoutingverksamhet.

Har den inte funnits tidigare i AIK?

– Den har väl gått upp och ner.

Den mer anonyma rollen i AIK i dag innebär också att han inte sätter på sig hatten igen.

– Hatt passar till vissa plagg. Och är man ansiktet utåt i en klubb förväntar man sig viss stil. I dag är jag inte ansiktet utåt i AIK. Men därmed inte sagt att jag inte gillar att klä upp mig, skrattar Söderberg, vars mamma var mannekäng och pappa hade tygaffär.

Första moderna klubbdirektören

Söderberg var i mångt och mycket den första moderna klubbdirektören. I stället för att motarbeta Bosman och agenter när svensk elitfotboll professionaliserades utnyttjade han dem.

Hur visste du vad som var rätt?

– Man har väl fallenhet för något; intuition.

Den som tittade noga, och var med på den tiden i Bromma, kan ha sett den där fallenheten redan på 1950-talet när lille Söderberg lekte att han byggde storlag med Alfa-bilder.

– Ja, jag köpte och byggde lag med de där bilderna i tioårsåldern.

Man kan alltså säga att du levt din pojkdröm?

– Ja, det kan man göra. Men på mer än ett sätt. Under många år i skolan fick jag stå ute i korridoren för att jag störde på lektionerna. Jag pratade mycket och var inte särskilt koncentrerad utan tänkte mest på senaste matchen på Råsunda. Då var min revansch att bli lärare. Och när jag inte blev Sveriges bäste fotbollsspelare revanscherade jag mig genom att bli ledare.

– Revansch har alltid varit drivkraften i mitt liv.

Innermittfältaren Söderberg nådde norrtvåan som bäst med IFK Stockholm i slutet av 1960-talet.

Sen trappade han ner för att plugga till just lärare. Han blev lärare i historia och samhällskunskap på Spånga gymnasium och ganska snart (1979) ordförande i Spånga IS i division tre.

Ett år senare blev en viss Tommy Söderberg tränare och tog klubben till division två.

Stefan Söderberg satt som ordförande till 1988 då han blev värvarbas i Djurgården – i tio månader innan han anställdes av AIK 1990.

Året efter plockade han dit namnen Tommy och 1992 vann AIK SM-guld.

Han ser stora likheter mellan Tommy Söderberg 1992 och Rikard Norling 2006.

– Precis som Rikard fick Tommy upp en fin lagkänsla och han visste hur ett lag skulle förbereda sig. Och så kom Peter Larsson på det...

När värvarkungen får plocka ut sin bästa värvning väljer han just Larsson som kom från Ajax.

– Han var så proffsig i hela sin läggning. Det var ett nytt ansikte i omklädningsrummet, så minutiös och noggrann. Och några applicerade han väl det på.

Njuter mer än våndas

Även om revansch varit Stefan Söderbergs drivkraft hela livet vägrar han erkänna att det är revansch han är ute efter nu i AIK.

– Vad skulle jag vilja ha revansch för? Jag har varit med om två SM-guld och spel i Champions League – hur många idrottsledare har varit med om det?

Han anser sig inte ha någon större skuld i AIK:s haveri både ekonomiskt och sportsligt i början av 2000-talet.

– Jag var inte med 2003-04.

Men...

– Du menar att det skulle ha skett saker tidigare?

Ja.

– Jag spelade inte en enda match. Det gjorde jag faktiskt inte (skratt). Nej, men det är klart att vi kunde gjort saker annorlunda. Men när AIK bolagiserades sjönk min roll i AIK. Jag har en liten del, men ingen markant roll, absolut inte.

Han säger sig njuta mer än våndas de här dagarna före guldstriden ska avgöras.

– Men hade Rikard Norling suttit här bredvid nu hade vi tittat på varandra och sagt att den här chansen kanske inte kommer igen nästa år och då ska vi ta den nu.

Stefan Söderberg om...