Bank: Dags för hybris-varning

Saker man hinner på 90 minuter i Borås – vinna eller förlora ett SM-guld

FOTBOLL

BORÅS

Saker man hinner på 90 minuter i Borås:

Halka på tio isfläckar.

Räkna Stefan Andreassons mardrömmar.

Promenera genom en grå stad.

Eller, som i dag:

Att vinna eller förlora ett SM-guld.

Foto: Foto: BILDBYRÅN

Stora torget, Allégatan bort, Knalleland, över till Ryavallen som bytt både kropp och namn.

Jag har gått här så många gånger, sett så många träningar och matcher och spelare.

Under de levande åren med Anders Linderoth, under förfallet med Kalle Björklund (spelare skrattade åt honom på träningarna), genom division I-mörkret under Hans Lindbom eller Håkan Sandberg.

Boråsarna har alltid älskat sin fotboll.

I dag kan de få betalt.

Av 45 års väntan återstår två gånger 45 minuter, och vart jag ser på stan finns halsdukar, mössor, flaggor i gult och svart. Under en viadukt hänger en lång, gul banderoll med texten "Elfsborg vi tror på er". En kille kommer fram och frågar om jag kan ordna en biljett, de säljs för hutlösa överpriser på Blocket.

Borås håller i guldet, det är hit som Lennarts pokal kommer, det är här som SM ska vinnas eller förloras.

Elfsborg ska vinna.

Vet de hur man gör?

Stort - och litet - självförtroende

Så länge jag kan minnas har de varit en förening som plågats av ett självförtroende som varit både för stort och för litet, samtidigt.

Boråskulturen har handlat om att spela fin fotboll - publiken är den enda i Sverige som har en ramsa om att "spela bollen på marken" - snarare än att vinna (en rest: när Anders Svensson gnällde på Nicklas Carlssons punktmarkering). De har fått fram många fina fotbollsspelare, men väldigt få av den sort som kan sälja mor, far, vävstolen och djurparken för att vinna en fotbollsmatch.

I dag, klockan tre, ska Det Nya Elfsborg visa vad de visat hela säsongen: Att de lärt sig att vinna, att mjuka psyken och dumhybris slutgiltigt tillhör historien.

Gjort allt rätt hittills

Och, ja, Det Nya Elfsborg har gjort precis allt rätt hittills.

SAndra har snackat om arenabyggen - Elfsborg har byggt.

SAndra har lekt blindbock på transfermarknaden - Elfsborg har plockat hem lokalt rotade superstjärnor.

SAndra har bytt tränare - Elfsborg har vågat stå för en egen idé, hela vägen.

I dag är Elfsborg den svenska klubb som har kommit längst på den moderna fotbollens motorväg. De äger sin arena, har bra träningsförhållanden och en sund ungomsverksamhet, de har skapat former för ekonomisk trygghet.

Jag vet inte om det är bäst för svensk fotboll om de vinner, men jag vet att det vore ett gott exempel för alla andra.

- Man kan väl för fan inte fira en andraplats", flinar Stefan Andreasson.

Sportchefen, den visionäre bonnlurken, har byggt en ny klubb och han förtjänar halva Lennarts pokal om den stannar i Borås. Han satsade först på att ordna Sveriges bästa talangklubb, och även om det inte gav så mycket så visade det på en ambition och en vision. Att Elfsborg ville något.

Sedan kom arenan, finansiärerna, de stora värvningarna, vinnarna. Dirigenten Anders Svensson, murbräckan Mathias Svensson, försvarschefen Andreas Augustsson, Jon Jönsson.

Trygga och varför inte?

Jag springer in i Magnus Haglund, assistenten Peter Wettergren, Stefan Ishizaki" de ser självsäkra, trygga och (i Haglunds fall) unga ut.

Och varför inte? Det är ju ganska enkelt. Om Elfsborg vinner mot Djurgården är de svenska mästare, då spelar inget annat någon roll. Vad finns det att oroa sig för? Vad finns det som kan välta den planerade segerfesten på Grand Hotell, firarscenen som kommunen ställt upp på Stora torget?

Kanske just det. Ett spår av en gammal synd, en gulsvart hybris.

I den grekiska tragedin var hybris synden som ledde fram till hamartia, det ödesdigra misstag som måste straffas.

Det Nya Elfsborg har gjort allt rätt. Misstaget kan ha varit att de talade om det. I veckan gick den skicklige, smarte ordföranden Bosse Bank Johansson ut och mästrade - på ett sätt jag aldrig sett någon göra förut - hela övriga fotbolls-Sverige om hur de skulle driva sin verksamhet

Det är rätt tufft att göra det om man basar för en klubb som inte vunnit SM på 45 år. Bosse Bank (vi är inte släkt, han har verkligen en Bank) håller på Leeds, det kan vara en förklaring.

Borås var grått i går, grått och långsamt. Ambjörnarp och Kindaholm spelade match inne på Borås Arena, det stod 1-1 i paus. I dag avgörs allsvenskan, och jag är övertygad om att guldet stannar just här.

Elfsborg har gjort upp med sitt förflutna och tittat framåt, uppåt. Alla mjuka psyken har hårdnat, postorderpojkarna har blivit män.

Klockan tre är det examen. Klockan tre kan de vinna ett guld eller förlora det.

Det kommer att bli 90 fantastiska minuter, oavsett vilket.