”Två från Norra stå kom till mig efteråt – de var ångerfulla”

Israelsson berättar om knocken – och vägen tillbaka

1 av 4 | Foto: Marcus Ericsson
FOTBOLL

MAS PALOMAS. Han blev stor derbyhjälte mot AIK men minns det inte själv.

Nu är Erik Israelsson på väg tillbaka.

För Sportbladet berättar Hammarbys mittfältare om känslorna efter knocken, AIK-klackens ramsor och oron för att smällen ska göra sig påmind.

– Jag vill vara den spelare jag alltid har varit och gå in fullt i alla situationer, säger 26-åringen.

Det är 21 grader varmt i skuggan redan på förmiddagen och inte ett moln så långt ögat kan nå. Granne med en gräsplan bor Hammarby på ett fyrstjärnigt hotell som Erik Israelsson beskriver som ”mer charter än träningsläger”.

Sportbladet träffar mittfältaren i Maspalomas på Gran Canaria under lagets vilodag efter fyra dagars hårdträning.

– Det är riktigt tufft, det är ingen glassig vecka om någon skulle tro det. Det är full fart och full fokus på att bygga upp oss. Huvudsaken är att bygga upp konditionen och kropparna den här veckan. Sen har vi haft lite teori också, säger han.

Speciellt mycket fotboll blir det inte, men det passar Israelsson bra. Han är fortfarande inte helt återställd efter smällen i derbyt mot AIK den 27 september.

– Huvudet mår bra, det tog ungefär sex veckor innan jag var helt återställd med minne och syn och allt. Men foten har väl gått rätt trögt. Från början var det väl det som var det minsta problemet, men nu har det inte gått så snabbt som läkarna hoppats på. Men de senaste 3–4 veckorna har de sett väldigt bra ut och jag har kunnat vara med på all fys här nere så jag är väl i slutfasen i rehabiliteringen, säger han.

”Lägenheten var som ett växthus"

Det var i den 88:e minuten som Israelsson nådde högst i luften och nickade in det avgörandet målet, men samtidigt knockades av AIK-målvakten Patrik Carlgren och backen Nils-Eric Johansson. Mittfältaren slogs medvetslös och fördes till sjukhus med en kraftig hjärnskakning och en fotfraktur.

– Det var en jobbig tid. Det är mycket tankar som far runt, att det hade kunnat gå värre än vad det gjorde, framför allt för huvudet eller att jag kunde ha landat mer fel. Det är klart att man tänkte på det rätt mycket eftersom man blev påmind om det hela tiden av folk runt omkring, men jag kom till ett stadie där jag var tvungen att släppa hela den grejen för att kunna gå vidare, dels i rehabiliteringen och dels i livet som vanligt. I stället för att bli påmind om det hela tiden har jag försökt att distansera det lite.

Har du sett smällen?

– Ja, men det tog några veckor innan jag kollade på det. Jag har inte kollat själva landningen med foten för sånt där tycker jag är lite äckligt. Jag gillar inte att kolla på skador och benbrott så det är lika bra att låta bli.

Stödet efter skadan har varit enormt.

– Det var helt otroligt, jag är jättetacksam för det var som sagt en jobbig tid. När man får allt det stödet som jag fick, och får fortfarande, blir det lättare. Man fattar inte hur stark Hammarbysupportrarnas kraft är, man måste nog uppleva det för att förstå, säger han och fortsätter:

– Jag vet inte hur många blombuketter jag fick skickade till mig, det var säker runt hundra stycken. Hela lägenheten var som ett växthus. Nu vill man ge något tillbaka till alla som brytt sig om mig och visa att man förtjänar det.

”Var en human gest”

Men det är inte bara Hammarbysupportrarna som har visat sitt stöd för Israelsson efter de otäcka scenerna. Även AIK-supportrarna, som under tiden 26-åringen låg knockad sjöng ”låt han dö”, har hört av sig.

– Det var kanske 4–5 olika lag som jag också fick blommor av och hälsningar. Sen Norra Stå, de som satte igång de här ramsorna efteråt, det var nere två killar efteråt och önskade att jag skulle krya på mig. De var lite ångerfyllda också. Det var väl en human gest.

Hur känner du inför dem nu?

– Jag förstår väl supportrar att de sjunger och tycker saker i stridens hetta, men sen kanske det var lite att dra det till sin spets att i den situationen tycka och sjunga när de kanske borde förstått att det var allvarligt. När man avgör ett derby i 88:e minuten ligger man inte kvar och filmar vilket jag har läst att AIK-folk kanske trodde.

Tror du att du kommer att påverkas av smällen nu när du börjar spela igen?

– Omedvetet kanske det kan finnas något där, men jag vill vara den spelare jag alltid har varit och gå in fullt i alla situationer. Det är något jag måste jobba bort om jag känner det. Vi har en mental tränare i Anders Friberg så det är klart att jag kan bolla med honom om jag skulle känna något sånt.

Ska vara tillbaka till cupen

Israelsson säger själv att han har en ”hemlig plan” för när han ska vara tillbaka i full träning. Men till cupstarten är han definitivt med på planen.

Nu vill han lyfta Hammarby ett steg i årets allsvenska.

– Jag hoppas tillföra saker varje gång jag är på planen och att jag hjälper laget att vinna matcher. Det är lite klyschigt svar, men jag vill vara delaktig i att vi kommer uppåt i tabellen, avslutar han.