”Det ger en kick och bekräftelse”

1 av 3
10 augusti, Superettamötet mellan Hammarby och Sundsvall kantas av bengaler på Tele2 arena. Foto: Bildbyrån
FOTBOLL

MALMÖ. Aage Radmann är lektor i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola.

I slutet av året kommer hans bok "SUPPORTERLANDSKAPET" ut i handeln.

För Sportbladet ger han sin syn på supportrar, tifon och pyroteknik.

– Intresset för syslöjd har ökat, säger Aage Radmann.

Sportbladet granskar pyrotekniken inom fotbollen. 20 år efter den första bengalen brann på Stockholm Stadion är frågan mer omdiskuterad och polariserad än tidigare.

Aage Radmann är lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola och ger ett bredare perspektiv än polisen och andra myndigheter:

– Det är i princip enbart unga män som bränner bengaler och dessa unga män menar att förbudet är fel och att bengalerna skapar stämning på läktaren. Och detta är det många som håller med om, också i de så kallade traditionella medierna visas ofta pyroteknik upp när den positiva läktarkulturen beskrivs, till exempel vid årskrönikor på TV, säger Aage Radmann.

– Bengalbrännarna upplever att de är en viktig del av dagens arenakultur och många verkar få en kick av att stå mitt i flocken och lysa.

”Trotsen medialiseras”

Enligt Aage Radmann har trotsen mot överheten medialiserats:

– Den stora skillnaden idag är att “trotsen” mot överheten hela tiden medialiseras. Så också med bengalbränningen: Dagens supportrar är “prosumenter”. Det vill säga de både producerar och konsumerar media. Direkt när pyrotekniken bränns av så filmas den, läggs ut på diverse hemsidor, debatteras och diskuteras. Detta ger också en kick och en bekräftelse, både för en själv och för den subkultur man tillhör.

– Sedan är det också en generationskonflikt: "De äldre” ska inte säga till “de yngre” vad som är bra supporterkultur, det vill de yngre bestämma. Klassiskt tema.

”Fantastisk supporterkultur”

Aage Radmann menar att det finns många positiva effekter av att människor organiseras i en supporterkultur som har illegala uttryck men utan att de utgår från våld, exempelvis pyroteknik.

– Ja, absolut. Sverige har en helt fantastisk supporterkultur som engagerar, berör och skapar förutsättningar för människor att uppleva kärlek, glädje, gemenskap och tillhörighet likaväl som negativa känslor. Både när det går bra och dåligt för laget.

– Supporterkulturen är kanske viktigare än någonsin för många unga människor: En autentisk och kontinuerlig miljö som är en av få fasta punkter i en fragmentariserad vardag. Vem hade trott för 10-15 år sen att unga män skulle lägga hundratals timmar på att sy ihop – det är ju bland annat det som olika delar av supporterkulturen gör – syr ihop fantastiska tifon. Jag mötte en syslöjdlärare som tackade Malmö FF för att intresset för syslöjd har ökat.

”Kommer alltid testa gränser”

Varför lockar just bengalbränningen så?

– Unga människor har alltid och kommer alltid att testa gränser. Frågan är hur samhället väljer att hantera detta testandet av gränser: Skruva åt ytterligare eller ha en mera tillåtande attityd. Vad gäller pyrotekniken så skiljer det sig mycket åt mellan de europeiska ligor, i vissa ligor är det rena nyårsafton vid varje match.

– Själv tror jag på att tillåta pyroteknik på vissa, säkrade platser, på svenska fotbollsläktare. Jag tror dock inte att all illegal bengalbränning kommer försvinna med det, men då har fotbollsfamiljen lyssnat på supportrarna och ansträngt sig för att hitta en lösning. Och då kommer det kanske att bli lättare att komma tillrätta med den illegala pyrotekniken, säger Aage Radmann.