"Dödens grupp -den är värre än så"

Hanna Ljungberg om VM-lottningen, att säga nej och matchritualer

FOTBOLL

Hanna Ljungberg älskar fotboll.

Och fotbollen älskar Hanna Ljungberg. Ibland för mycket.

- Jag har lärt mig sätta gränser. Det kunde jag inte för ett halvår sedan.

Sportbladet har träffat svensk damfotbolls omslagsflicka inför hennes sjätte raka stora mästerskap, som börjar i dag.

GRÄVA GULD DEL II Hanna Ljungberg är 24 år men gör ändå sitt sjätte raka stora mästerskap - och nu hoppas hon på guld.Foto:
Foto: BILDBYRÅN
GRÄVA GULD DEL II Hanna Ljungberg är 24 år men gör ändå sitt sjätte raka stora mästerskap - och nu hoppas hon på guld.Foto:

Leendet och skrattet har ju aldrig varit några problem. Och poserna sitter där. Tålamodet är stort - ingen bildidé ifrågasätts.

Vad gör man inte för fotbollen...

- Haha, precis, skrattar Hanna Ljungberg, och rättar sig snällt ännu en gång efter fotografens instruktioner.

Kim Källström är hela herrallsvenskans omslagspojke. I Sportbladet berättade Kim i somras hur han lärt sig tacka nej till många av de förfrågningar han får varje dag om tv-framträdande, fotograferingar och invigningar.

Hanna Ljungberg har samma roll och status i damallsvenskan, ja för svensk damfotboll överhuvudtaget.

Förra hösten blev det för mycket. Det var då hon, eller rättare sagt media, jagade Svarte-Filips målrekord på 39 mål. Hon tangerade rekordet och slog också Lena Videkulls och Pia Sundhages rekord i damallsvenskan på 35 mål.

- Tidsmässigt blev det för mycket och då går det ut över fotbollen. Jag har lärt mig sätta gränser. Det kunde jag inte för ett halvår sedan.

Vi träffar skyttedrottningen på ett hotell i centrala Stockholm dan innan hon och resten av landslaget åker till USA-VM. Vi får en timme, sedan är det lunch, skivinspelning, träning och ett jobb för TV4.

Ville vara ifred

Mellan landskampen mot Danmark helgen före och samlingen i Stockholm har Hanna haft tre dagar hemma i Umeå. Tre dagar då hon uttryckligen bad om att få vara i fred.

Lyckades du?

- Nästan, haha. Jag var i väg och tränade ett flicklag. Man vill ju ställa upp, få ge tillbaka. Det är så härligt när man ser hur det lyser i ögonen på tjejerna. Och så är det viktigt att stå kvar med båda fötterna på jorden.

De må vara små, de ljungbergska fötterna (storlek 35), men nog står de stadigt på jorden alltid.

Målkänslan, rekorden, framgångarna med landslaget och Umeå IK, viljan, den jordnära öppenheten, de glittrande ögonen, den snabba repliken och skrattet som aldrig är långt borta - det är egenskaper som gör Hanna Ljungberg till sponsorernas favorit, medias älskling, unga fotbollstjejers idol och Serie A-presidenters favoritvärvning.

Sedan årsskiftet är hon professionell fotbollsspelare. Eller handelsresande i fotboll.

- Jag ser allt det här runtomkring som mitt jobb.

Medan Kim Källström överlåter de flesta förfrågningar till sin agent är Hanna sin egen.

- Jag har ingen agent. Jag sköter allting själv. Det var rätt tufft när jag satt hemma i Umeå med åtta amerikaner i luren och förhandlade om att bli proffs därborta.

Är du bekväm i rollen som damfotbollens ansikte utåt?

- Jag ser det inte så. Jag har inte reflekterat över det. Jag tycker det har blivit mer och mer fokus på andra. Det är typiskt för lagidrott att det börjar på en för att sedan flyta ut på de andra.

Malin Svedberg fick i Fotbollskväll frågan om hon tyckte att medieexponeringen av damfotboll var lagom, för liten eller för stor. Vad tycker du?

- Den har blivit bättre, men kan bli ännu bättre. Det som är bra med exponeringen är att folk kommer till matcherna och tittar. Det är en god spiral, det börjar rulla och publiksnittet stiger. Vi kan inte säga nåt om bevakningen längre, nu är det upp till oss att visa resultat.

Dagens landslag har spelat ihop länge, flera spelare står på toppen av sin karriär, en generationsväxling anas runt hörnet - känns det som nu eller aldrig, Hanna?

- Nej, snarare som att nu jäklar har vi chansen. Men det var synd att lottningen blev som den blev.

USA, Nordkorea och Nigeria - är det "Dödens grupp"?

- Den är värre än så. Alla kan slå alla. Många snackar om Nordkorea som en nyckelmatch, men jag tycker vi har en jättechans redan mot USA. Vi har allt att vinna och kan strula till det för dem redan där. Det ska bli hur roligt som helst.

Förväntningarna är stora hemifrån - känns det som att ni kan rasera mycket av det intresse som byggts upp för damfotbollen om ni skulle misslyckas?

- Självklart är det så. Vi måste visa resultat. Vi kan spela grymt bra men ändå inte nå kvartsfinal. Men vi vill så mycket själva, fast det handlar inte om krav utan en stor längtan, säger Hanna med sånt eftertryck att kvällens premiärarena RFK Stadium i Washington kan skönjas i blicken.

Samma ritualer

Vad är målsättningen i VM?

- Medalj. Gruppen är tuff, men vi håller fast vid vår målsättning.

Hanna Ljungbergs ritualer före hemmamatcherna med UIK är välkända: tillsammans med Therese Kapstad går hon en viss promenad, dricker en Red bull, steker sprödbakad torsk till den bränns och spelar kort tills hon förlorar mot Therese.

Hur ser ritualerna ut före VM-matcherna?

- De är inte lika många. Jag ligger och lyssnar på en viss musik, en hemlig hemmamix, på rummet och sedan på uppvärmningen springer man bara på vissa ställen på planen. Det ger en trygghet, men det får inte bli för mycket.

Men hon har en ritual det aldrig kan bli för mycket av och som hon gärna tar med sig över Atlanten - målskyttet.

Hanna om...

Johan Flinck