Många gamla trender bröts i damallsvenskan

Elin Ekblom Bak: Så här summerar jag säsongen

FOTBOLL

Så var det över. Och den där sedvanliga tomheten infinner sig. Och hur var det nu man gjorde när man var ledig och inte varje eftermiddag och kväll styrde kosan mot träningsplanen?

Jag ska försöka klura ut det och njuta av en välförtjänt ledighet.

Sportbladets krönikör Elin Ekblom Bak.
Sportbladets krönikör Elin Ekblom Bak.

Men låt mig först få summera mina tankar kring årets damallsvenska. Jag kikade snabbt på den första krönikan jag skrev i våras, innan vi drog igång. Jag trodde på en ny och spännande damallsvenska. Och jag tycker faktiskt att det blev så. Inte nödvändigtvis jämnare i toppen, men det var många gamla trender som bröts:

Linköping kunde inte försvara sin titel. Det är första gången sedan 1993 som inte samma lag vinner två år i rad eller fler. 

Nykomlingarna har alltid varit slagpåsar, och de senaste åren har minst en av dem åkt ur. Men inte i år. För Tyresö knep bronsmedaljen (första gången en nykomling tar medalj) med Jitex på sjätteplats.

Trots att Malmö slutade som poängmässigt överlägsna segrare, så var ändå varje omgång öppna historier. Tidigare år har man snarare, utan större felmarginal, kunnat förutspå de flesta matcherna.

Bra av nykomlingarna

Samtliga ovanstående punkter är viktiga steg i utvecklingen av svensk damfotboll. För förutsägbarhet är tråkig. Förutsägbarhet är inte utvecklande. Och jag tror att vi kommer få uppleva likande scenarior även nästa år.

Men förutom trendbrott, fanns det även andra saker som drog extra uppmärksamhet:

Manon Melis näsa för mål. Vilken fantastisk säsong hon gör.

Tränare Kalle Petterssons jobb i Djurgården, i hård ekonomisk motvind.

Jitex prestation. En riktig lagmaskin som plöjde sig uppåt i tabellen och tog en fin 6:e plats.

Kristianstads upp och ner. Efter succésarten lyckades man inte vinna en enda match efter segern mot Örebro i slutet av maj.

Det svikande publikintresset. Men också att det går om man bara tar i riktigt mycket. Bengaler på en damallsvensk match och en aktiv supporterförening med tifo hittar man påTyresövallen.

Umeås stjärnfall. Det känns faktiskt lite konstigt att få vinna på Gamliavallen, när man vant sig vid att åka på storstryk där.

Hammarbys halmstrå där de inte ens hade det i egna händer inför sista omgången. Och att klara sig ur det måste räknas som en bedrift.

Fler stjärnor till Sverige

Så vad kan vi väntas oss av nästa år? Jag tror att nästa säsong kommer bjuda på ännu mer spänning. Jag tror att den instabila proffsligan i USA kan bjuda oss på ett par stjärnor. Och jag tror att landslagets VM-äventyr i Tyskland kan bli lyckat. 

Vad jag dock vet är att årets damallsvenska är till ända, och att jag härmed tackar för mig, och säger på återseende.

ELIN EKBLOM BAK