Enköping har nästan ingenting – förutom en guldsits

FOTBOLL

ENKÖPING

För en månad sedan spelades kändismatch i Enköping, temat för matchen var givet:

"Rädda ESK kvar i Superettan".

Men de blir nog inte kvar där. De blir nog inte kvar där alls.

I går satt jag på Enavallen när Enköping tog ett hårt grepp om en allsvensk plats. Tror jag. Det kan också ha varit så att jag drömde alltihop, eftersom Enköpings SK enligt alla rimliga beräkningar inte borde finnas, och om de borde finnas så borde de i alla fall inte finnas i allsvenskan.

1997 blev de nedflyttade i tvåan, efter att Vasalunds tränare Peter Lenell bytt in en icke spelklar spelare och en protest lett till att poäng omfördelades på ett märkligt sätt. Í fjol idiotspekulerade klubben sig till en skuld på drygt sju miljoner, en dödsstöt för en klubb med en omsättning på tio miljoner.

Nu är samme Peter Lenell tränare i Enköping.

Och klubben lever.

Som de lever.

Inget träningsläger

- Håller de allsvensk klass? frågade någon.

Ja, om de går upp gör de förstås det. I alla fall så länge som det inte finns någon bättre definiton på "allsvensk klass" än att man spelar i allsvenskan.

Eftersom jag varken är allsvensk kassör eller sponsoransvarig på förbundet så kan jag tycka att det är rätt roligt.

I paus i går gick ESK:s klubbdirektör Göran Ohlsson runt med mössan i hand i fikarummet på Enavallen. Förbundet vägrar ersätta ESK för en flygresa till Göteborg nästa måndag, en merkostnad på 15000 kronor för klubben.

- Om något företag kan skjuta till en tusenlapp eller två vore vi tacksamma, sa Ohlsson.

Och folk gjorde tummen upp.

Ohlsson skämdes inte, och det känns inte som att Enköping gör det heller. De kämpar för att klara både spelarlöner och elitlicens, de förhandlar med kommunen för att kunna göra om Enavallen till en allsvensk arena och de letar efter en stor sponsor.

I år har de inte ens åkt på träningsläger. När tränaren ringde och bad om att få stanna i Kalmar i tre dagar extra och träna så fick han ett rakt svar.

- Nej.

Ingen läktarkultur

Det finns inga pengar i Enköpings SK, ingen läktarkultur, inga storstjärnor (sorry, Jonny Rödlund), det finns egentligen ingenting - utom 49 poäng och en guldsits. Nästa år lär de ta emot AIK inför 10000 på Enavallen.

Hur är det möjligt?

Göran Ohlsson har inget bra svar, men innan vi skiljs åt avslöjar klubbdirektören att han är gaisare.

Det kan vara en ledtråd.

Eller, troligare, ett bevis på att jag drömt alltihop.