1. AIK 11 7 2 2 23-8 23 – De är här för att stanna

FOTBOLL

Ordningen återställd.

Efter att ha krossat Västerås med 5–0 leder AIK för första gången Superettan.

Till den toppen har AIK kommit för att stanna.

Det ordnar sig för AIK, det kan v i nog redan nu konstatera.

Som värmlänningarna brukar säga: ”Dä ordner säj, å ordner dä säj inte sö har vi i alle fall prate påt – å har vi inte prate påt, sö kvetter dä...”.

Fotboll är som bäst just en sån eftermiddag/kväll som vi upplever denna söndag på Råsunda.

Soligt utan att vara alltför varmt och fotboll på ett gräs som för en gångs skull verkar vara utan skavanker.

Ja, mattan är så inbjudande att två duvor under nästan hela andra halvlek kan picka sig runt på AIK:s planhalva utan att en enda gång bli störda av vare sig boll eller spelare.

VSK – ett lag i fritt fall

Att så kan ske beror naturligtvis på AIK:s enorma överlägsenhet.

Det är alltså inte ens så att AIK och Västerås SK verkar höra hemma i divisionerna under varann; det ser mera ut som om det skilja flera divisioner.

VSK av idag är ett lag i fritt fall.

Man vinner knappt en enda närkamp och gör man det så slår man bara ifrån sig.

Den nye tränaren, min gode vän Kjelle Friman, har ingen lätt uppgift att lösa.

AIK däremot har verkligen hittat rätt melodi i takt med att planerna blivit bättre.

Efter en trög start har AIK nu åtta raka matcher utan förlust, man har fem segrar i rad, och man har gjort 14–0 på de fyra senaste.

Man har slagit både tabelltvåan Gais (3–0) och trean BP (2–1), och nästa måndag väntar fyran Öster hemma på Råsunda nästa måndag.

Denna dag dubbla tvåmålsskyttar i Andreas Eriksson och Arash Talebinejad men dagens man är han som öppnat upp VSK-försvaret med sina suveräna målpass, både till Erikssons 1–0-nick och till Talebinejads 2–0-nick.

Mats Rubarth, alltså, en ständig källa till glädje när han är på det här humöret.

Men, som för alla lirare, gäller det att han har domaren med sig.

Rubarth får ta emot en rad smällar av samme ilskne Rubarth-bevakare, innan domaren Jonas Karlsson från Brämhult äntligen drar upp sitt gula kort.

Sorgbesked från Göteborg

Spelglädje i Solna samtidigt som söndagens sorgligaste besked kommer från Göteborg: ”Totta” Näslund död.

En Sandviken-född – ”det trodde du inte, va?” sa han en gång åt mej på Solvalla... – bluesman med stil.

I fredags var det exakt 15 år sedan ”Totta” i italienska Camogli, beledsagad av Bernt Anderssons dragspel, sjöng Evert Taube för Olle Nordins VM-lag.

Det var dagen efter 1–2 mot Skottland, det hjälpte inte mot Costa Rica, och av vissa kolleger blev detta en förhånad konsert.

Men Thorsten Erik Näslund och Lars Roland Sandlin var alltid överens om det fina i sången.

Vila i frid, Totta!