HBK – populärt och svårbedömt

FOTBOLL

Franska Lorient var intresserade. Även några danska klubbar hörde av sig.

Ändå valde Dusan Djuric att stanna kvar i Halmstad, och förra helgen skrev ”Bildsköne Dolle” nytt kontrakt med HBK över 2008.

Tamejtusan en liten autograf som hela allsvenskan borde jubla över.

Vi har inte så många lirare av den klassen.

Som lag är årets Halmstad BK mycket svår­bedömt.

Efter 2004 års andraplats blev HBK tia 2005 och elva i fjol.

Sportbladets samlade

krönikörstabell placerar även i år HBK som elva, trots att det finns chefer över oss på avdelningen som anser detta vara – ”skandalöst”?...

Något jag naturligtvis kan hålla med om eftersom jag själv placerat HBK så mycket högre som på – nionde plats?...

Men mycket av årets utfall beror just på Dusan Djuric, en 22-årig egen produkt som jag varit stormförtjust i ända sen jag såg honom första gången.

Problemet är bara detta: nu måste han också börja leverera. Det går inte att vara lovande genom hela karriären, och faktum är att Dusan med sina numera 92 allsvenska matcher börjar tillhöra lagets veteraner.

Första gången Dusan Djuric charmade mig var i hans sjätte allsvenska match – en 2–4-förlust borta mot AIK – men lätt förälskad skrev jag då om den dagens behållning:

”...?den blott 18-årige mittfältaren Dusan Djuric, ”Dolle” kallad, endast 70 kilo med tre juniorlandskamper bland meriterna, en egen produkt och fjolårslärling som i år tagit steget upp i Jonas Therns A-trupp, en tekniker med sån där blick för spelet som man blir varm inombords av att se.”

Det blir man fortfarande när man ser Dusans bollbehandling, hans tramp på bollen och byte av anfalls­idéer mitt uppe i anfallet.

Jag har inte sett någon

av Djurics tre A-landskamper. Däremot flera av de 19 U-kamper han spelat och speciellt minns jag en där han var bäst på plan: september 2005, 1–0 mot Ungern på Ferencvaros-stadion i Budapest.

Under sin allsvenska debut­säsong gjorde Dusan Djuric ett allsvenskt mål, 2004 blev det två, både 2005 och i fjol tre mål.

Totalt nio mål på fyra säsonger av en offensiv mittfältare är inte mycket att skryta med så även där måste ”Dolle” skärpa sig, om vi inte för evigt ska tvingas sortera in honom bland talangerna som aldrig blev något.

Själv hoppas jag mycket på en yttermittfältare från Gästrikland som jag hört mycket gott om: Hjalmar Öhagen, i fjol utsedd till div 2 Norra Svealands bästa mittfältare.

Ett HBK-förvärv från Sandvikens IF men med Järbo IF som moderklubb.

Som Uno Eriksson, alltså. Men Uno är det väl bara jag som minns?...

Krönikör- tabellen

Lasse Sandlin