”Kvalmatcherna kommer att ha sin egen historia”

Pekalski: ”Jävligt sugna på att slå i underläge”

Foto: Bildbyrån
FOTBOLL

Från korsbandsskadad volontärarbetare – till skadefri och ordinarie mittfältare.

Efter ett kämpigt år har Ivo Pekalski, 26, fått bättre betalt än vad han kunde ana.

På söndag hoppas han vara allsvensk spelare och ha sparkat ned Helsingborg i superettan.

– Helsingborg har inte spelat i superettan på över 20, det återstår att se om de gör det nästa vecka, säger Pekalski.

När Sportbladet pratade med Ivo Pekalski för ett knappt år sedan såg det inte ljust ut. Då var han klubblös och korsbandsskadad. Han hoppades på att göra comeback under våren 2016.

– April-maj är en dröm. Men det kan bli en månad eller mer efteråt, sa Pekalski då.

De senaste året har krävt uppoffringar. Men 26-åringen är nu ordinarie i Halmstads BK, trivs med fotbollslivet och hoppas vid veckans slut vara en allsvensk fotbollsspelare.

– Kvalmatcherna kommer att ha sin egen historia. Det som har hänt tidigare betyder ingenting. Helsingborg har inte spelat i superettan på över 20, det återstår att se om de gör det nästa vecka, säger Ivo Pekalski.

”Hade jag inte räknat med”

Det har blivit 16 matcher, 14 från start, för mittfältaren den här säsongen. Han tackar Simon Bakkioui, sjukgymnast i Halmstad, och massören Helene Neldestam. Utan dem hade det inte blivit så många matcher 2016.

– Jag var klubblös efter kontraktet gick ut i december. Jag har kontakt med Simon tidigare, han är den som verkligen har hjälpt mig. Han ställde upp, utan att egentligen få ut någon vinning av det, mer att han är godhjärtad. Jag körde där ett tag. Det låg i luften att det kunde bli något med Halmstad, men det var definitivt inget som var klart. Sedan blev det så, säger Pekalski.

– Personligen känns det väldigt bra. Det blev ungefär som jag hade tänkt mig när jag väl började komma tillbaka. Jag älskar ju att vara ute på planen, det är en stor skillnad.

Förvånad att det blivit så många matcher?

– Jag hade förhoppningen att det skulle gå bra och snabbt. Att spela 16 matcher hade jag inte räknat med. Men jag vet vad min högstanivå är och jag hoppas minska gapet till den.

Volontärarbetare i Libanon

Innan säsongen drog igång hann han åka iväg till Libanon och vara volontärarbetare.

– När jag spelade i Häcken hösten 2015 minns jag att jag låg i sängen och tänkte ”att i morgon ska jag träna fotboll, samtidigt vet jag hur svårt andra har det”. Jag fick en lucka av Simon att åka till Libanon och hjälpa till. En av mina vänner, som hade varit aktiv under den starkaste flyktingvågen hösten 2015, hade varit där i januari. Det kändes självklart för mig när jag väl fick möjlighet, säger Pekalski.

– Jag hade fått ta del mycket av det genom min vän. När han var där i höstas var det mer akut, de gjorde direkta insatser för människors liv. Nu är det två miljoner flyktingar på en plats, de bor i tusentals flyktingläger. Situationen är fruktansvär, men den är mer lågintensiv än hösten 2015. Det som har varit slående är att trots situationen fanns det mycket hopp och glädje hos folk. Särskilt bland de små barnen.

Inte troligt att spela i HIF

Innan han kan hjälpa till vid flyktingläger igen måste han klara av två kvalmatcher mot Helsingborg. Första mötet är på Örjans Vall i morgon, och på söndag spelas returen på Olympia i Helsingborg.

– En tuff utmaning, så klart. Det är den här typen av matcher som man som fotbollsspelare har tränat för hela livet. Större intresse, mer spänning, säger Pekalski.

Varför vinner ni?

– För att vi är jävligt sugna på att slå i underläge, pressa HIF i varje centimeter. Sedan skulle det vara jävligt kul att spela i allsvenskan nästa år.

Han har tillhört Landskrona och Malmö FF. Med andra ord finns det en viss rivalitet till HIF.

– Jag minns alla matcher mot HIF som speciella och roliga.

Men du kan inte tänka dig spela för dem?

– Haha. Jag tror att jag har uttalat mig om det tidigare. Jag har mycket gott att säga om HIF, men min historia i MFF och det jag fick uppleva där gör att det inte är speciellt troligt.

Hur sänker ni HIF?

– Det håller vi för oss själva.