”Kom ingenstans
förra matchen”

Obolo, Flavio, Kayongo-Mutumba och de andra offensiva spelarna i all ära: AIK:s största styrka år 2009 finns i det defensiva spelet. På 29 omgångar har man släppt in 19 mål – klart minst i serien. Huvudanledningen till det? Kvintetten du ser här till vänster.

– En av nycklarna är att vi spelat med samma målvakt och samma backlinje hela säsongen. Vårt samarbete sitter, säger Markus Jonsson, som också lyfter fram storlekens betydelse.

– Vi är bra i inläggssituationer och närkamper, förlorar sällan i luften.

Några svagheter?

– Ingen i backlinjen är snabb som Messi precis, men det är å andra sidan ingen forward i allsvenskan heller.

”Bra koll på honom”

Tobias Hysén är väl rätt snabb?

– Ja, i och för sig. Det gäller att ta någon meter, ha marginal och samarbeta där bak. När vi mötte Göteborg på Råsunda (AIK-seger 1–0) hade vi bra koll på honom, då kom han ingenstans.

Vem är snabbast av er?

– Vi är nog rätt jämna. På längre sträckor går det undan för alla, säger Jonsson, som inte räknar sig som en verbal ledare i gänget. Där sticker i stället tre andra namn ut: Örlund, Johansson och, framförallt, Hooiveld.

– Som målvakt har man en annan överblick. Jag försöker styra så mycket jag kan bakifrån, säger Örlund.

Lagets vänsterback har däremot ett helt annat perspektiv.

– Det är svårt att styra och ställa från kanten, svårt att dirigera. Men jag har alltid hörts mycket på planen och det gör jag nu med, säger Nils-Eric Johansson.

Mittbacken Hooiveld håller med – visst hörs ”Nisse”.

– Han snackar hela tiden, men de andra där bak är tystare. Det är därför det behövs en högljudd holländare i mitten som pratar mest av alla.