Fotbollen måste ut ur garderoben

Svenska supportrar hävdar ofta att de har Passion, Stolthet, Tradition som devis.

Stolthet.

Pride.

Varje sommar anordnas en Stolthetsfestival i Stockholm. Homo-, bi- och transsexuella bjuder på kalas för att samla kraft och stöd för rättigheten till sin egen sexualitet.

Stolthetsfestivalen har en traditionell marsch genom stan där hbt-människor gör gemensam sak med alla som vill visa sitt stöd till dessa människor och deras kamp.

Nu har detta blivit politik i fotbollssupporterleden om huruvida deras respektive klubbar ska delta ­eller ej.

Fotbollen är sista bastionen

På de flesta ställen i samhället har acceptansen för hbt-personer ökat. Förutom hos oss.

Inom den så kallade underhållningsindustrin har homosexuella öppet tagit plats inom film, konst, musik och mode.

Och accepterats.

Men det är ett smärtsamt faktum att herrfotbollen är den sista bastionen som står i orubbat bo.

Inom fotbollen bör det finnas x antal bögar som byter om och duschar ihop med sina lagkamrater, som delar rum på bortamatcher och läger och som kastar sig i famnen på sina kamrater i vild målglädje.

Dessa bögar är respekterade av ­sina kollegor i laget och älskade av oss på läktarna. Eftersom vi inte vet om att de är bögar.

Fotbollen är homofob

Så förklara för mig, om dessa homosexuella spelare klev ur garderoben, skulle de fortfarande vara lika älskade av oss andra?

Troligen inte, eftersom knappt en enda homosexuell spelare i hela världen har vågat ta klivet.

Fotbollen är homofob.

Och du också.

De flesta spelare eller supportrar jag talat med anser sig ha en tolerant inställning till homosexuella, inga problem.

”Bögar har lika stort värde som alla människor, det är en självklarhet.” Så varför kliver då inga homosexuella spelare ut ur garderoben och in i denna härligt toleranta fotbollsvärld?

Någon försöker få det till att fotbollen är en bögfri zon att bögar inte gillar att sparka boll.

För fysiskt.

Skitsnack.

Det är klart att det finns en massa bögar som spelar fotboll, hela vägen från allsvenskan och ­nedåt. Precis som i resten av fotbollsvärlden. Men vi som är hetero, och så härligt toleranta när vi får frågan, vi är del av en kultur, från omklädningsrummet och upp på läktarna, där en kollektiv kraft fått oss att bli bögknackare i sinnet.

Fotboll bygger på vi-mot­-dem, de är våra rivaler och vi tycker inte om dem. Eller så hatar vi dem.

Vi kanske borde sluta med detta. Inte bara för alla fotbollsspelande garderobsbögars skull. Utan för vår egen.

Sunt förnuft

Vi måste befria oss från våra egna inhumana och kärlekslösa beteendemönster.

Det funkar inte att vi står som enskilda individer och stöttar bögars rättigheter för att sedan stå på läktarna eller i omklädningsrummen och bli kollektiva homofober.

Vi måste själva kliva ur våra egna garderober. Och sluta tjafsa om huruvida detta är politik. Det är bara sunt förnuft och medmänsklighet. Eller?

Frank Ågren

Ordförande i Supporterunionen SFSU och Hammarbyare