Ett resande idrottssällskap

Kajsa: Det låter bättre än det är

SPORTBLADET

ROM-BÅSTAD-LAUSANNE- PARIS-OSLO-STOCKHOLM.

Kajsa Bergqvist firade in det nya året på ett träningsläger i Sydafrika i vintras.

Nu är hon inne på sitt andra varv runt jorden räknat i flygmil.

Att vara friidrottsstjärna har sitt pris.

- Det är inte så glamouröst som många tror, säger Kajsa.

- Men samtidigt beror det på hur man ser det.

OMBYTTA ROLLER En drottning och hennes arvtagare - Kajsa Bergqvist skriver autografer till Ludmila Enqvist och hennes styvson.
Foto: Niclas Hammarström
OMBYTTA ROLLER En drottning och hennes arvtagare - Kajsa Bergqvist skriver autografer till Ludmila Enqvist och hennes styvson.

Man kan se det som bilden av en ständigt solbränd Kajsa Bergqvist i skatteparadiset Monaco, en ung tjej med miljoninkomster.

Men man kan också se allt det arbete som krävs för att hålla sig i yttersta toppen i en av världens mest krävande idrotter.

All stress och alla krav att ständigt vara bäst.

Alla ensamma timmar nedsjunken i en flygstol, på väg mot en ny tävling någonstans i världen.

- Det låter bättre än det är då vi tävlar i städer som Rom och Paris. I Paris bodde vi vid flygplatsen. Det enda jag såg där var stadion där vi tävlade.

I Rom bor Kajsa och de andra på ett hotell långt från alla sevärdheter.

De enda romerska lämningar vi ser utanför hotellet har några kringströvande hundar lämnat efter sig.

Hotellets närmsta grannar är en stormarknad och en brusande motorväg.

- Ofta ser det ut så där man bor, säger Kajsa.

Idrottsstjärnorna flyger in, bussas till hotellet, vidare till stadion och så tillbaka igen. Sedan flyger de iväg till nästa tävling.

Har träffat sina barn 5 dagar på en månad

Kajsa är ung, singel och relativt ny på de stora galatävlingarna, så hon klarar det bra.

Hennes värste konkurrent Inga Babakova har det inte lika lätt.

Hon är tvåbarnsmamma och elvaårige sonen Georgij och treåriga dottern Nicole är kvar hemma i Ukraina.

- Nicole fyllde tre år i går. Då kändes det tungt att vara borta, säger Babakova.

- Jag har bara varit hemma i fem dagar den senaste månaden.

Men hennes höjdhoppande kommer att säkra barnens framtid.

Det är drivkraft nog.

Kajsa må vara en nybliven stjärna, men hon åtnjuter inte samma förmåner som megastjärnor som Maurice Greene och Marion Jones.

Kajsa flyger fortfarande turistklass till tävlingarna och hon får ofta dela rum med en medtävlare hon inte väljer själv. I Rom är det sydafrikanskan Hestrie Cloete-Storbeck.

Greene och Jones flyger alltid businessklass och har egna rum, oftast sviter.

- Det är så det fungerar, säger Kajsas manager Daniel Wessfeldt.

Han är ende svensken i det myller av managers som omger friidrotten.

Officiellt finns 124 agenter registrerade hos Internationella friidrottsförbundet (IAAF).

- Men av dem är det kanske 20 som har hand om 80 procent av de aktiva, säger han.

De domineras av överviktiga män, som ser ut som urtypen för framtida hjärtpatienter.

Wessfeldt är själv gammal fri-idrottare och hans karriärs höjdpunkt var då han fick en reservplats på 400 meter häck på DN-galan en gång på 80-talet. Dåtidens suverän Edwin Moses fanns i startfältet och Wessfeldt hann precis se amerikanen passera mållinjen, samtidigt som han själv svängde in på upploppsrakan.

Affischnamnen: Kajsa, Marion och Boldon

Då sprang han bara för äran att vara med. Nu ska han se till att hans aktiva får så mycket av kakan som möjligt.

- Men jämfört med ishockey och fotboll är det fortfarande småpengar det handlar om inom friidrotten, säger han.

- Det är några få, som Maurice Greene, Marion Jones och Hicham el Guerrouj som tjänar riktigt bra.

- Kajsa är på väg. Hon har en bra image.

Kajsa är också väldigt professionell. I Oslo är hon ett av de tre affischnamn Bislett Games använder för att sälja sin gala. Det finns inga norrmän eller norskor med stjärnsatus längre. Därför är det Kajsa, Marion Jones och Ato Boldon som får marknadsföra tävlingen.

I Paris dånar flygplanen fram över huvudet på Kajsa Bergqvist och stavhopparen Patrik Kristiansson, de enda svenskar som fått plats på den galan.

Wessfeldt har jobbat och tjatat för att ordna plats även åt Susanna Kallur på 100 häck, men fått nej av arrangörerna. Det är stenhårt om platserna på en galatävling. Bara att få tävla är en framgång för de flesta.

- Mycket tid går åt till att försöka hitta tävlingar till dem jag representerar, säger Wessfeldt.

- Och det finns alltid två sidor av allting. Ta kulstötaren Jimmy Nordin. Han har knappt pengar till mat för dagen. Kulstötning är inget som arrangörerna gärna har på programmet. Har får tävla i Bottnaryd för någon tusenlapp.

Kajsa Bergqvist är den enda svensk som tjänar riktigt bra på friidrotten, men då krävs också att hon fortsätter att vara bäst i världen.

Ändå tjänar hockeyspelaren Peter Forsberg 40 gånger så mycket.

Minst.

Hans lön är officiell. Det är inte Kajsas.

Europas galaarrangörer betalar tilllsammans ut totalt 30 miljoner euro till de aktiva i form av garanti- och prispengar under ett år.

Det är ungefär 280 miljoner kronor. Det är vad ett sämre NHL-lag har i löneskostnad på en säsong.

Det är pengar som galaarrangörerna får jobba månadsvis för att få ihop och som sedan försvinner på en enda kväll.

Galadirektörerna är friidrottens verkliga hjältar.

Friidrottsgalor hålls oftast vid liv av entusiaster, som älskar sporten och har galaarrangerandet som en ren hobby.

DN-galans bas Rajne Söderberg är läkare på Malmö Allmänna Sjukhus, Bisletts Svein-Arne Hansen är frimärkshandlare.

- Visst har jag ett arvode, men samtidigt tvingas jag ta ledigt från jobbet långa perioder, säger Söderberg.

- Och jag skulle tjäna betydligt mer på att jobba extra som läkare.

De enda som blir riktigt rika är de absolut största stjärnorna.

När kamerorna stängs av försvinner leendet

Marion Jones är friidrottens största stjärna i dag, den första kvinna som nått den statusen.

Men det märks att berömmelsen och de ständiga presskonferenserna tär.

Så länge tv-kamerorna är påslagna finns det berömda leendet där, men det försvinner så fort strålkastarna stängs av. Övrig tid håller hon sig mest instängd på rummet med skylten "Var god stör ej" på dörrhandtaget.

Marion går inte att känna igen vare sig i Rom eller Lausanne och snart börjar det gå rykten om att skilsmässan från den väldige CJ Hunter haft sitt pris.

Men det dementerar Marion.

- Det har inte påverkat mig alls, säger hon på persskonferensen i schweiziska Lausanne.

- Vi skildes som vänner och har fortfarande god kontakt. Han hade heller ingenting med min träning att göra, mer än att han brukade hjälpa mig i styrkelokalen.

Marion Jones manager Charlie Wells kräver 100 000 dollar för att hans stjärna ska förgylla Europas fri-idrottsgalor.

Det motsvarar 1,1 miljon kronor.

DN-galans Rajne Söderberg erbjöd betydligt mindre och var inte beredd att förhandla om priset.

Det är därför som Marion Jones inte finns på startlinjen i kväll.

Den internationella friidrottscirkusen har kommit till Stockholm. Ett resande idrottssällskap som uppträder för pengar i en evig jakt på rekord och segrar. Sportbladet har följt denna unika värld av stresståliga galadirektörer, ständigt förhandlande managers och friidrottsstjärnor runtom i Europa. Skillnaden i dag är att en svenska för första gången tagit klivet in bland de riktigt stora. Kajsa Bergqvist har blivit en av cirkusens drottningar. Hon passar i och för sig perfekt för rollen...

Mats Wennerholm