”Jag bara exploderade”

Christian Olsson om känslan att vinna EM-guld

1 av 2 | Foto: SCANPIX
Christian Olsson inspekterar sanden för att kunna lista ut längden. Resultatet var 17,53, det slog ingen av de övriga och EM-guldet var svenskt.
SPORTBLADET

MÜNCHEN

Segern var klar, Jonathan Edwards besegrad och sista hotet Charles Friedek hade trampat över.

Då flög Christian Olsson i luften.

- Jag vet inte vad jag tänkte, säger han.

- Jag bara exploderade.

Det var en magisk kväll på Olympiastadion i München, för att använda Christians eget favorituttryck.

Ocn när segern var klar tog Christian ett jätteskutt rakt upp i luften.

- Jag hade inte tagit ut något i förskott, inte ens då Jonathan Edwards missade i sitt sista hopp, säger Christian.

- Jag visste att tysken Charles Friedek kunde hoppa långt och han hade dessutom hela publiken i ryggen. Jag såg att han trampade över, men vågade inte ta ut något i förskott innan den röda flaggan kom upp.

"Mitt stora mål"

Då fanns inga flera hot mot EM-guldet.

- Det här är ju det jag siktat på hela säsongen, det var mitt stora mål, säger han.

- Så självklart var det en helt underbar känsla när allting bara släppte. Jag var fullpumpad med adrenalin efter att ha laddat inför sista hoppet i tävlingen.

- Men jag hann aldrig tänka något förrän två galna höjdhoppare kom springande.

Sedan bjöd han på EM:s galnaste ärevarv, flankerad av ett silver och ett brons i form av Stefan Holm och Staffan Strand.

Men det här var Christian Olssons kväll.

Andra raka segern

Han slog Edwards för andra tävlingen i rad, vilket är nytt rekord.

Och nye britten Phillips Idowu var inte ens ett hot, efter att ha trampat över i första hoppet där han landade kring 17,50. Men sedan hoppade Idowu mer kråka än tresteg och stannade på 16,92.

- Ja, jag förstår inte vad han håller på med, men ibland kommer ett jättehopp och sedan hoppar han hur dåligt som helst, säger Christian.

Men själv kände sig Christian inte heller säker någon gång under tävlingen.

- Nej, inte som jag hoppade idag, säger han.

- Jag hoppade okay, men fick aldrig på någon riktig träff. Jag visste att Edwards kunde få till ett jättehopp när som helst.

Det fick han också.

Knappt övertramp

I sista hoppet flög Edwards iväg i vanlig stil och landade kring 17,80-17,85.

Men när han vände sig om var den röda flaggan redan uppe. Edwards hade trampat över med 1,5 centimeter.

- Men 1,5 centiemter räcker, säger Olsson.

Nu hade Olssons tävlingens f y r a längsta hopp till slut. Så det var inget snack om vem som var både bäst och jämnast den här kvällen.

- Men vem bryr sig? Jag vann i alla fall. I ett mästerskap spelar resultatet ingen roll.

- Nu har jag nått mitt mål och Edwards får gärna vinna hur många Golden League-tävlingar han vill.

- Jag ska naturligtvis tävla vidare och försöka hoppa riktigt långt, men den där riktigt spända känslan är borta nu.

Nu väntar vi bara på 18 meter. Han har det i kroppen, Christian.

Vägen till EM-guldet

Mats Wennerholm