”Jag inser hur lite mitt guld är värt”

Carolina Klüft djupt tagen efter besök i koncent- rationsläger

1 av 2
BESÖKTE DÖDSLÄGRET Carolina Klüft och pojkvännen Patrik Kristiansson besökte dödslägret Dachau. "Vad jag såg där får en att inse hur lite mitt EM-guld egentligen är värt", säger hon.
SPORTBLADET

MÜNCHEN

Dagen efter det sensationella EM-guldet i sjukamp, valde Carolina Klüft en smärtsam konfrontation med Tysklands mörka förflutna.

Hon besökte koncentrationslägret Dachau.

- Och vad jag såg där får en att inse hur lite mitt EM-guld egentligen är värt, säger hon.

Dagen efter EM-guldet var det spralliga yrvädret Carolina Klüft plötsligt borta.

Nu var det inga leenden, skratt eller tokiga upptåg.

Det var en allvarlig nittonåring som med egna ögon fått se lämningarna efter ett av världshistoriens mest skrämmande illdåd - judeutrotningen i nazi-tidens Tyskland.

"Jag grät hela tiden"

- Jag har alltid varit intresserad av historia. Och i skolan en gång hade vi en av de överlevande från koncentrationslägren, som berättade om hur det varit, säger hon.

- Jag grät hela tiden under lektionen.

- Därför tyckte jag det skulle vara intressant att se det med egna ögon, nu då jag var här.

Det blev en chockartad upplevelse för Carolina.

Flera timmar efteråt syns det fortfarande på henne hur tagen hon är.

- Ja, allt jag såg sitter kvar på näthinnan, men jag är ändå glad att jag gjorde det.

- Jag såg en hemsk dokumentär om vad som hänt och det stod utanför att man borde vara minst tolv år för att se den. Men det var knappt jag vågade titta.

En annan sida av Klüft

Det är en annan sida som Carolina Klüft visar upp, långt från den uppsluppna glädje hon visar då hon tävlar.

- När man sett något så här hemskt på nära håll, förstår man vad som är viktigt i livet. Att man får vara frisk och att ens nära och kära mår bra.

- Vi är lyckligt lottade i Sverige.

Så något större firande blev det inte dagen efter heller.

Kvällen efter EM-guldet gick Carolina hem till EM-byn och la sig.

- Och jag sov som en stock hela natten, säger hon.

Nu vill hon bara hem till Växjö.

Caolina har tackat nej till att tävla i MAI-galan i morgon och hon har nobbat arrangörerna av mångkampsgalan i franska Talence i september, som är beredda att betala nästan vad som helst för att få dit den nittonåriga svenskan.

- Men pengar är inte allt, säger hon.

Nej, sannerligen inte efter en dag i Dachau.

Fångarna utsattes för experiment

Mats Wennerholm