Olsson är tveklöst vårt största guldhopp i Paris

SPORTBLADET

VM i friidrott fyller 20 år i Paris.

Ett av idrottsvärldens yngsta världsmästerskap föddes först 1983 i Helsingfors.

Men då hade ingen en aning om att 2003 års stjärna hade fötts några månader tidigare samma år – en lintott vid namn Carolina Klüft.

Jag tror båda kommer att fira ordentligt i Paris.

Svensk friidrott har haft makalösa framgångar de senaste åren, men jag tänker inte mata er med löften om lika många medaljer som i EM i fjol, eller de fyra VM-guld vi tog i inomhus-VM i Birmingham.

Utomhus-VM är en helt annan sak.

Det är samma skillnad som mellan Stockholm Open och Wimbledon i tennis, eller Baltica Cup och en VM-final i hockey.

Det ena kan man tacka nej till, eller ta som en nyttig genomkörare.

Det andra är blodigt allvar.

Därför är förutsättningarna helt annorlunda och osäkerheten i förutsägelserna större.

Men Christian Olsson är det största svenska guldhoppet.

Utan tvekan.

Det var han redan innan Jonathan Edwards skadade sig i London. Inte ens en frisk Jonathan Edwards hade haft en chans mot Olsson.

Om britten mot alla odds kommer till en VM-start, sä är han inget hot mot svensken. Det är ingen av de andra hopparna heller.

Olsson spelar i en egen division numera.

Carro tar medalj

Carolina Klüft tar medalj i sjukamp om hon inte skadar sig, faller på häcken eller nollar i kula.

Men guld?

Det beror faktiskt inte på Klüft, utan fransyskan Eunice Barber. Barber är världsetta i år efter en enda tävling, då hon gjorde comeback efter nästan två års uppehåll. Barber har kapacitet att göra upp mot 6 900 poäng och då får Klüft det tufft. Men hon tar minst VM-silver.

Kajsa Bergqvist tar VM-guld om hon hoppar som i Eberstadt, då marken gungade efter varje hopp.

Men sydafrikanskan Hestrie Cloete har närmat sig under sommaren och med sina 2,05 från Berlin är hon bara en centimeter bakom Kajsa. Kajsa måste vara absolut på topp för att ta VM-guld.

Men är hon det, då hon har en hälsena som värker efter varje tävling?

Det är frågan.

Stefan Holm kan vinna om han har en bra dag och allting stämmer. Men han har inte vunnit många internationella tävlingar den här säsongen och det finns många som kan hoppa 2,35 i världen. Dagsform, tur och omständigheter avgör herrarnas höjd som är en gren utan solklara favoriter.

Basröster från DDR

Men en viktig sak till sist inför detta åttonde friidrotts-VM:

Vi hade inte haft några svenska medaljhopp alls, om friidrottsvärlden såg ut som för 20 år sedan.

Jag var själv på plats i Helsingfors 1983.

Det var en tid då dopningbekämparna låg ljusår efter östeuropeiska laboratorier och amerikanska kliniker.

Damsidan dominerades av strama tjejer med basröst och DDR på bröstet. De rörde inte en min, då VM-gulden trillade in.

I dag vet vi varför de var så överlägsna.

När muren föll stämde 43 gamla östtyska idrottstjejer tyska staten på miljonbelopp, för att de dopats utan sin vetskap.

Den gamla östtyska statsmakten tvekade inte ens att proppa fjortonåriga tjejer fulla med anabola steroider, vilket gav bestående men för resten av livet.

I Klüfts gren sjukamp stod tre överlägsna östtyskor på prispallen, eftersom sjukamp automatiskt var 7xdopning och gav ännu större utslag på steroidskalan.

Jag skulle gissa, även om det är en grov gissning, att 75 procent av de som var med i Helsingfors 1983, var dopade.

I dagens friidrott är det inte lika lätt att fuska sig till framgångar

Dopning förekommer naturligtvis fortfarande, men det är inte i närheten av 80-talets nivåer. Dopningsbekämparna är kanske inte i kapp, men de nafsar i alla fall i hälarna.

Det syns i resultatlistorna.

Och det märks inte minst på att flera svenskar kan vara med och slåss om medaljer i ett VM.

Det är kanske största segern då vi skriver 2003.