Holm nära tårar trots VM-silver

”Jag känner mig som en förlorare”

1 av 2 | Foto: PETER KJELLERÅS
Stefan Holm kunde inte glädjas åt sitt VM-silver. "Vem bryr sig om ett silver hemma i Sverige i dag?", sa Holm.
SPORTBLADET

PARIS

Ett VM-silver brukar skapa jubel och glädje.

Men Stefan Holm hade nära till tårarna efter sin andraplats i höjd.

- Jag känner mig bara som en enda stor förlorare, säger han.

- Vem bryr sig om ett VM-silver i Sverige idag?

Ingen hade riktigt räknat med Stefan Holms stora besvikelse.

Han har tagit medalj i sina fyra senaste mästerskap och VM-silvret var hans första medalj i ett VM eller OS utomhus.

- Men det är ingen tröst. Jag har förlorat ett guld. Jag har inte vunnit ett silver. Precis så känns det, säger han.

- Här har Carolina Klüft och Christian Olsson tagit VM-guld och då ville naturligtvis jag också göra det. Det är väl ingen som bryr sig om ett silver hemma i Sverige, efter det som hänt de här två dagarna. Det är så det känns.

- Som svensk friidrott ser ut idag, krävs det guld. Det är inget annat som räknas. Inte för mig heller.

"Min bittraste förlust"

För Stefan Holm har tidsprogrammet knappast gynnat honom i de två senaste utomhusmästerskapen.

Både i EM i München i fjol och i Paris i går, gick herrarnas höjdhopp och herrarnas tresteg samtidigt.

Christian Olsson har tagit guld båda gångerna och Stefan Holms båda silver har drunknat i guldovationerna. Därför var VM-silvret ingen tröst i går.

- Nej, det här var min bittraste förlust någonsin. Jag är rankad som etta i världen, jag tog VM-guld inomhus i Birmingham i vintras. Jag var här för att vinna. Nu gjorde jag inte det och då känns det bara tomt.

Stefan Holm är utan tvivel världens jämnaste höjdhoppare.

I en gren där medaljörerna brukar vara olika i varenda mästerskap, har han stått på pallen i fyra raka.

Men bara en gång som vinnare.

Han tog EM-silver inomhus i Wien, EM-silver i München, fick äntligen vinna i Birmingham, innan han var tillbaka på andraplatsen i går.

Och varje gång han varit tvåa, har det varit olika segrare.

Hoppare som haft just "sin" dag och petat ner jämnheten själv till en andraplats.

- Det var så nu också. Det var Jacques Freitag som hade sin dag i dag. Jag hade det inte. Jag hade chansen att gå ikapp två gånger. Hade jag klarat 2,32 i första hade vi varit lika och hade jag tagit 2,35 i första hade jag vunnit.

- Men det är som det är. Det var inte min dag riktigt. Nu får jag blicka fram mot OS nästa år. Det har alltid varit mitt stora mål. Jag får hoppas att jag har min dag i Aten i stället.

"Hade chansen"

- Jag hade chansen här men lyckades inte ta den. Sedan kan man alltid säga att om det eller det hade hänt, så hade det sett annorlunda ut. Men det finns inga om.

Nej, det var sydafrikanen Jacques som satt med det stora leendet bredvid Holm.

Den 207 centimeter långe sydafrikanen som i princip krossade vartenda ben i högerfoten vid ett hopp i säsongspremiären i Helsingfors förra året.

- Hela foten fick opereras och jag fick i princip en helt ny fot, säger han.

- Jag hade slitit ut leder och dragit på mig stressfrakturer. Jag vägde nästan hundra kilo då det hände. Det blev alldeles för stor belastning på foten.

- Men sedan dess har jag bantat och nu fick jag min belöning.

Och det VM-guld som Stefan Holm så gärna ville ha.

Stefan Holms väg mot silvret - höjd för höjd

Mats Wennerholm