Ett, två, tre – och fyra svenska världsmästare

Christian Olsson: Jag är jätteglad – det bara bubblar inombords

SPORTBLADET

PARIS

Det var som en Tyson-knock i första ronden eller en miniversion av Bob Beamons 8,90 i första hoppet i längdklassikern i Mexiko-OS 1968.

17,72 i första av hoppet av Christian Olsson, Sverige.

Sedan var VM-finalen i tresteg över.

Efter VM-guldet i går njöt Christian Olsson av ärevarvet runt Stade du France.
Foto: NIKLAS LARSSON/BILDBYRÅN
Efter VM-guldet i går njöt Christian Olsson av ärevarvet runt Stade du France.

Christian Olsson kunde tagit sin väska och gått ut, duschat och bytt om redan efter ett hopp in finalen.

Precis som han gjorde i lördagens kval, där han var lika överlägsen.

Han gjorde totalt sex hopp i VM i Paris, med hans enda kvalhopp inräknat.

Alla hade räckt till VM-guld.

Vi sak väl påpeka att även hans sista hopp i finalen mättes (till 15.33), då han avbröt hoppet och bara sprang igenom med armarna lyfta i en segergest.

Det räknas liksom inte.

Så totalt sex hopp, som alla hade räckt till guld.

Hade koll på Edwards

Det säger en del om hur överlägsen han är.

– Men jag tog inte ut någonting i förskott, säger Christian.

– Inte ens då jag tog 17,72 i första hoppet. Då kunde jag fortfarande inte räkna bort Jonathan Edwards. Jag visste inte riktigt vad han gick för.

– Och även när han avstod från sitt tredje hopp och var borta, var jag fortfarande inte säker på att jag vunnit.

– Jag hade bestämt mig för att vara totalt fokuserad på min egen uppgift, vad jag själv hade att göra. Därför tog jag ingenting för givet. Det kunde komma någon som fick på hela skiten och då var jag tvungen att vara förberedd. Och det kändes som jag hade mer att ge, säger Christian Olsson.

Men det gjorde det inte.

Det gick omgång efter omgång och motståndarna försökte och försökte.

Men ingen var i närheten av Christian Olssons klass.

När den gamle mästaren abdikerade, tog en ny över.

Och en lika överlägsen.

– På ett sätt var det skönt att Jonathan Edwards inte van, nu då han bestämt sig för att lägga av. Hade han vandrat ut från sitt sista stora mästerskap med ytterligare en guldmedalj, hade det inte varit bra för grenen.

Sa han någonting till dig, innan han gick ut?

– Ja, han sa att han inte kunde mäta sig med mig den här gången. Att han inte var på den nivån. Men jag har honom att tacka för mycket. Han har varit en otrolig inspiration och den som fick mig att satsa på tresteg.

”Jag är inte fullärd”

Christian Olssons satt på läktaren i Göteborgs-VM 1995 och såg Jonathan Edwards sätta sitt fortfarande gällande världsrekord på 18.29.

Då var Olsson femton år.

Edwards var 29.

Christian Olsson har fortfarande sex år till den åldern och exakt 52 centimeter till Edwards världsrekord.

– Vi får se hur det blir i framtiden, men jag är inte fullärd. Samtidigt vet jag vad som krävs för att hoppa arton meter. Det har jag kvar att göra. Jag är inte fullärd.

Christian var lättad efter VM-guldet, men såg samtidigt lite chockad ut över att allt gått så lekande lätt.

– Men jag är är jätteglad. Jag bara bubblar inombords.

Vad ska du göra resten av VM-veckan?

– Jag stannar här i Paris och ska bara njuta på läktaren. Jag tror det kan bli fler medaljer. Jag tror Kajsa kan bli grym till helgen.

Lika grym som Olsson, förhoppningsvis.

Christian vann VM-finalen med 44 centimeter.

Bara Jonathan Edwards har vunnnit med större marginal, i VM i Göteborg, naturligtvis och då han slog Olsson i Edmonton förra året.

Det är ett gott omen.

Bor med Gordana i Monte Carlo

Svenskarna som lyckats vinna VM-guld

Mats Wennerholm