Lasse Anrell: Showtime 16.45

– Sverige kan stanna

SPORTBLADET

PARIS

I dag tar Kajsa medalj. Då har Sverige tagit fem medaljer i VM.

Det är lika många som på alla åtta VM som hållits - sammanlagt.

Det är stort. Men det alla pratade om här i Paris i går var ju dopningskriget mellan Frankrike och USA.

Offret - eller möjligen skurken - heter Kelli White.

Världens snabbaste kvinna avslöjades som en fuskare.

Hennes presskonferens i går kväll var inte helt imponerande. Hennes "Man kan ju inte hålla redan på alla piller man stoppar i sig under en dag..." kan nog bli en klassiker.

Men storyn är svårare än så. Frankrike och USA har ju haft en del problem genom åren. Att USA:s lag buades ut i arenan i går kväll berodde inte enbart på dopningen. Irakkriget utan franskt deltagande och det hån frånvaron gav uppov till i USA tog fransmännen hårt.

När Kelli White åkte fast i ett dopningstest bröt kriget ut på allvar. Hon hade tagit ett medel som redan i produktbeskrivningen - som man hittar efter nån minuts sökande på internet - anges klart och tydligt ge utslag i dopningstest.

I går bröt helvetet lös. Franska läckor spred uppgiften till media och gårdagskvällens final på 4x100 meter blev storpolitik. Det var nästan lite som gamla hederliga öst-väst. Grodätarna mot hetsätarna.

Som Coca Cola? Knappast

White hade inte informerat om att hon tagit det centralstimulerande medlet och det måste man göra.

Svenska landslagsläkaren Sven Jönhagen klev in i debatten och sa att det här medlet påminner mest om Coca Cola (!) och det var väl gårdagens mest överraskande inlägg. Det behövs inte riktigt recept för Coca Cola och det finns inga planer på att sätta upp det på dopningslistan, vad jag vet.

Modafinil används dessutom i franska Främlingslegionen och av amerikanska piloter. Ett ämne som varit indraget i krig tidigare, med andra ord. Amerikanska piloter gillar det för det håller dem superpigga och alerta i timtals. Knark, kort sagt. Amfetamin, typ.

Kelli White kommer med stor sannolikhet att bli av med sina medaljer.

Problemet är att nu vidtar den bisarra gången där USA:s förbund ska bestraffa sig själv. USA kommer att försöka fria sig själv men det blir nog svårt. White har brutit mot tydliga regler.

Och det har blivit allt tydligare att dopningens järnridå för tillfället går nånstans runt Grekland och i Atlanten. USA skämde ut sig när man mörklade Jerome Youngs dopningsprov och lät honom starta i Sydney. Nu åkte Kelli White fast och världens snabbaste kvinna var en fuskare.

Hon vann 100 meter med åtta hundradelar.

Hon vann 200 meter med 33 hundradelar.

Det är oerhört stora marginaler. För stora.

Det ovanliga den här gången är att de amerikanska löparna åkte fast inför öppen ridå. Vissa av tränarna tar sig an löpare som sänker sina personbästa anmärkningsvärt snabbt och mycket. De är misstänkta men de åker nästan aldrig fast.

USA är ett problem

Och när de åker fast tar advokaterna över och sen fastnar ärendena i det träsket.

Den amerikanska dopningskulturen är ett problem. I många sporter i USA är dopning en accepterad kultur. Nu har en oberoende organisation bildats för att åtminstone friidrottarna ska testas acceptabelt.

Fransmännen vann stafetten i går men kriget fortsätter säkert.

I det här kriget finns det många slag och det är långtifrån säkert vem som vinner nästa.

Men vad gäller svenska förbundet borde de nog skaffa en Fass till sin doktor.

Fem medaljer, alltså. Vi hade lätt haft en till om Carolina Klüft ställt upp i längdhopp.

Men det är historia nu.

Det är inte Kajsa Bergqvist.

Det är dags för tittarrekord igen och allt talar verkligen för en klassiker. Hestrie Cloete verkar ha konserverat sin toppform och kan nog hoppa en bra bit över två meter.

Kajsa Bergqvist fick de svar hon ville ha redan i kvalet men även dagen efter; kroppen fungerar. Jag tror hon kan hoppa en bra bit över två meter.

Det är alltså upplagt för en sanslös kamp mellan de två med Blanka Vlasic som outsider.

Showtime 16.45. Sverige kan stanna.

Hur går det för Kajsa i finalen?

Lasse Anrell