”Skönt att inte veta exakt vad som ska hända”

Nu lägger nygifta Kajsa Bergqvist av: ”Förr eller senare tryter motivationen”

I med och motgång På nyårsafton vigdes Kajsa Bergqvist och Måns Herngren i Sydafrika.
Foto: Foto: PRIVAT
I med och motgång På nyårsafton vigdes Kajsa Bergqvist och Måns Herngren i Sydafrika.
SPORTBLADET

Giftermål och skilsmässa.

Allt på samma gång.

Kajsa gifte sig med Måns Herngren på nyårsafton.

Samtidigt säger hon nu adjö till en annan livslång kärlekspartner – friidrotten.

– Men jag tar det här beslutet utan sorg. Känner du varken glädje eller motivation är det dags att sluta, säger Kajsa.

Det nya civila livet startar hon som gift efter ett bröllop i det fria och i strålande solsken.

Ceremonin ägde rum i Hout Bay, en idyll några mil söder om Kapstaden.

– Vi vigdes på tomten utanför stället vi bodde på. Det var helt fantastiskt, säger Kajsa.

Men hon kommer inte att bli fru Herngren.

Till skillnad från Patrik Kristiansson som bytte till Klüft, kommer hon att behålla sitt flicknamn och fortsätta heta Kajsa Bergqvist.

De vigdes av en lokal präst utomhus i solskenet i Sydafrika där man nu är mitt inne i södra halvklotets högsommar.

– Det känns så otroligt kul och vi har haft några fantastiska dagar i Sydafrika.

Värnar om privatlivet

Var det stort bröllop?

– Nej, det var bara de närmaste som var med.

Men mer personlig än så vill inte Kajsa vara.

Hon har aldrig riktigt vant sig vid skvallerpressens eviga spekulationer och sa i somras ”enligt de tidningarna har jag varit skild fem gånger och gift fyra”.

Nu är hon i alla fall gift.

Bildbeviset ser ni här intill.

Kajsa har alltid värnat om privatlivet och om det finns några planer att skaffa barn vill hon inte svara på.

– Nej, det kommenterar jag helst inte, säger hon.

Hur ser annars den närmaste framtiden ut?

– Jag vet faktiskt inte än och det är ganska skönt att inte veta exakt vad som ska hända. Jag kommer att ha en hel del uppdrag för mina sponsorer under det närmaste halvåret, så det blir en ganska naturlig övergångsfas. Sedan finns det många möjligheter att fundera kring. Men jag kommer att skaffa mig ett jobb av något slag.

Du kommer också att flytta hem till Sverige igen?

– Ja, jag kommer att inleda flytten då jag kommer hem från Sydafrika om någon vecka. Sedan blir det Sverige som gäller.

När kände du att du inte

lockades av ens ett OS-år?

– Det här beslutet har fått mogna fram under hösten och nu känner jag mig väldigt trygg i det. Efter sista tävlingen i Zürich så bestämde jag mig för att ta en paus och sätta igång med träningen igen då jag kände den där rätta glöden och motivationen och glädjen. Sedan fick det ta den tid det ville.

– Men jag kände precis det motsatta ju mer tid som gick. Till slut var det självklart. Jag är färdig nu.

– Jag har inte det där drivet kvar. Det funkar inte att vara 97 procent.

– Så jag slutar nu och är oerhört glad för det som varit.

– Det har blivit nästan femton år i världseliten. Jag tror att det är förklaringen. Jag har varit med så länge på så väldigt hög nivå och gått in för det 100 procent. Förr eller senare når man en punkt då motivationen tryter.

Gjorde du några försök att starta under hösten?

– Jag har varit ute och sprungit, men inte dragit igång någon regelrätt grundträning.

”Blir inte något tomrum”

Du är bra på att hålla saker hemliga, för det här bestämde du väl inte i går?

– Nej, det har varit lite svårt under hösten att ducka för alla frågor, men jag har känt att jag behövt den här tiden för att kunna fundera och ta ett genomtänkt beslut. Det växte väl fram någon gång i december.

Hur har landslagskompisarna reagerat. Nästan hela bunten är ju på plats i Sydafrika?

– Jag och Måns och släkten har inte varit på träningslägret. Det var först i går jag åkte upp för att meddela det här och hålla presskonferens.

Du tror inte att du kommer att få abstinensbesvär i sommar?

– Visst kommer det att finnas ögonblick då jag kommer att sakna dånet på Stockholms Stadion. Det får jag räkna med.

– Men det är inte uteslutet att jag kommer att göra några höjdtävlingar i framtiden. Elitsatsningen är nedlagd, men jag kan tänka mig att ställa upp i lag-SM eller SM för att hjälpa min klubb Tureberg. Men det blir mest för skojs skull.

Stefan Holm har aviserat att han slutar efter OS. Det känns som slutet på en höjdhoppsepok?

– Ja, men det finns jättemånga nya duktiga tjejer och killar, så jag tror inte det blir något tomrum.

Säger hon och återvänder till smekmånaden med Måns.

Men svensk friidrott kommer att sakna henne.

FAKTA

KAJSA OM SINA STÖRSTA ÖGONBLICK...

1. VM-guldet i Helsingfors 2005.

– Mitt enda VM-guld utomhus och det kom säsongen efter min hälseneoperation. Jag fick lära mig att springa och hoppa på nytt. Det var en fantastisk sommar.

2. Världsrekordet (2.08) inomhus i Arnstadt 2006

– Det kom ganska oväntat och därför blev det ett otroligt ögonblick. Glädjen var enorm.

3. EM-guldet i München 2002, första hoppet över 2.00 2000 och OS-bronset i Sydney 2000

– Det måste bli fler händelser på den här platsen. Jag kan inte skilja dem åt. Men det var stora ögonblick alla tre.

...OCH DET BITTRASTE

– Det har varit tufft vissa perioder och det var tungt då jag drog av hälsenan i Båstad 2005. Jag har känt mycket press emellanåt. Men det jag fått uppleva de här femton åren är en resa som bara är fylld av tacksamhet. Allt jag fått uppleva, alla platser jag fått se och alla människor jag träffat som påverkat mitt liv. Det har varit helt fantastiskt.

OM VÄRLDSREKORDET SOM ALDRIG SLOGS...

– Jag har själv försökt några gånger och jag trodde att Blanka Vlasic skulle slå det i somras. Vi får se hur hon utvecklas. Men hon har kapaciteten.