Att spela mot männen har lärt Annika att vinna majors

SPORTBLADET

Boll efter boll satt som insparkad av en mindre häst, hårt pluggad i bunkerväggen.

- Nää, sluta nu, skrattade hon mot sin tränare Henri Reis som retfullt förberedde fler bollar.

Det var på Colonial, inför herrtävlingen nyligen.

Då Annika Sörenstam skaffade sig övertaget att vinna en ny major.

Och bryta förbannelsen.

Klart han retades.

Det var ju bara en avslappnad träningstimme inför ett hundratal nyfikna.

Men Henri Reis hade bra snärt i handleden och satte upp bollarna i de svåraste av lägen.

Annika Sörenstam antog varje boll, varje sving med sin sandwedge, som en utmaning. Bunkerslag har ju aldrig varit henne styrka.

Precis som nerver i de största tävlingarna har varit en svaghet.

Men vårens träning inför herrtävlingen på Colonial har lyft världsettans spel - och gjort henne till en vinnare även i majors.

Som lördagen den 15 mars, då hon stod axel mot axel med Tiger Woods och Atlanta Braves baseballstjärnor John Smoltz och Chipper Jones, som är låga singelhandicapare.

Fyrbollen slog ut från herrtee, på Isleworth Country Club nära Tigerns jättevilla i lilla Windermere, Florida.

Chanslös mot Tiger

Efter 18 spelade hål vann Tigern till slut ett par hundra dollar, som lagts i potten.

Annika Sörenstam var chanslös.

Dagen efter spelade hon, som ett test, Colonial för första gången. Inte utan svårigheter.

Men det är under golfdagar med Tiger Woods, eller ensam i en utmaning mot en herrbana, som Annika Sörenstam växer som världsspelare. Det är de tuffaste prövningarna som får henne att fortsätta utveckla den bästa damgolf sporten skådat.

Det - och fem pass i veckan i gymet.

Men för att Annika Sörenstam ska tycka att golflivet är rikt och belönande, och värt all enorm träning, måste hon vinna de största titlarna.

- Det är med majors man skriver historia, har hon sagt till Sportbladet.

- Jag hoppas ha vunnit tio stora innan jag slutar.

Majors är hennes enda mål, det är de som driver henne att fortsätta.

Efter segern i natt har hon fem.

Sandträningen gav resultat.

Utan det läckra bunkerslaget på 17:e hade det inte blivit birdie - som räddade särspel.

Och till slut betydde seger.

Bara fem majors på 33 försök, under elva år.

Misslyckanden i stora turneringar har stört Annika Sörenstam.

Det har varit som en förbannelse.

Inför LPGA-mästerskapen hade hon slutat bland de tre bästa i fyra av sina fem senaste majors. (Hängde ni med? Läs det igen och förstå sedan varför Sörenstam varit frustrerad.)

Förbannelsen är bruten

Jag trodde länge förbannelsen över missade stortitlar skulle fortsätta. Ett slag över par avslutande dagarna i en så här stor tävling är allt annat än bra och ofta under slutvarvet såg Annika Sörenstam ut att lida.

Men så gick hon också 34 hål golf i går, under stor press.

Det allra sista hålet säkert var befriande av många skäl.

Den enda majors som Annika Sörenstam ännu inte vunnit är British Open. Men om demoner och förbannelser nu är besegrade så är det väl äntligen dags i år.

Och kanske, kanske, kan vi räkna med att en tv-chef vågar ta beslutet att sända direkt och inte som i natt, på TV4 Plus, slarva bort direktsänd dramatik.

Till sist: Niclas Fasth!

Tvåa inför avslutningen på en stor turnering i USA - helgen före US Open.

Bra form, säger ni.

Ett dåligt omen, säger jag.

Få har lyckats i US Open efter ett lyckat genrep.

Men ingen svensk har vunnit en herrmajor så jag ser förstås gärna att trenden bryts.

Thomas Tynander