Colin Montgomeries laguttagning får kritik

Martin Strömberg granskar Europas Ryder Cup-lag

SPORTBLADET

Europa har sitt kanske starkaste lag någonsin inför Ryder Cup.

Ändå får Europas uttagningssystem kritik – främst från USA – eftersom två av världens 25 bästa spelare inte får plats.

Jag tycker ändå att systemet fungerar som det är tänkt – man ska tjäna lite grann på att spela i Europa.

Det blev en extremt jobbig situation för Europas kapten Colin Montgomerie. Han hade tre wildcard i handen, fyra storstjärnor som tillbringar mycket tid på PGA-touren samt ett par, tre spelare på hemmatouren som spelat riktigt vasst under säsongen.

Två stjärnor utanför laget

Hur han än hade gjort hade gamarna varit där och nu när han valde att ställa Paul Casey, rankad åtta i världen och Justin Rose, 23:a, utanför laget så är det klart att Montgomerie får kritik.

Om den är välförtjänt eller inte vet vi inte förrän efter Ryder Cup.

Personligen skulle jag ha tagit ut Justin Rose före Padraig Harrington på resultat och form. Molinari och Donald var ganska självskrivna, tycker jag.

Harrington har visserligen spottat upp sig något mot slutet av säsongen och han har tre majors de senaste tre åren så det är klart att han är ett världsnamn.

Men han gjorde ingen europé glad på Valhalla och hans Ryder-facit skrämmer ingen. Han var rent av usel senast.

Justin Rose däremot slog Mickelson och spelade bra ihop med Ian Poulter och han har dessutom två färska segrar på PGA-touren. I min bok smäller det högre än tre majors för ett par år sedan, om än knappt.

Svenske Peter Hanson spelade sig in i slutskedet och många menar att Monty säkert hellre sett Casey eller Rose i stället för Hanson men jag är inte så säker. Hanson har ett spel som Monty gillar, han är stensäker från tee och träffar massor av greener, han är perfekt i foursome och kommer säkerligen att få spela den formen de två första dagarna. Troliga medspelare känns som Martin Kaymer eller Padraig Harrington.

Spelar Hanson bra där kan han kanske också få chansen i en bästboll men det är mer tveksamt.

Hanson har förbättrat puttningen

Det enda frågetecknet jag hittar hos Hanson är just puttningen som då och då häxar till det för skåningen. Men jag har sett stora förbättringar i inställningen hos Hanson och jag tror att han kommer att fixa den pressen, till och med gilla den.

Att flera toppspelare hamnat utanför laget kan naturligtvis kännas konstigt. Men jag försvarar ändå systemet där fem spelare plockas från ET-listan. Alla visste om förutsättningarna och prioriterar man Ryder Cup så är det bara att spela några tävlingar till i Europa. Kanske att man kunde tänka sig fyra wild card precis som USA har men skillnaden skulle bli marginell.

FAKTA

Sportbladet rankar Europas lag

Spelarnas världsranking inom parentes.

Martin Kaymer (5)

Är stensäker och lär ha växt ytterligare efter PGA.mästerskapet. Tål press.

Rory McIlroy (7)

Fortfarande lite valpig och ojämn men i sina bästa stunder förmodligen bäst i världen.

Edoardo Molinari (15)

Har bäst utveckling av alla just nu och utstrålar självförtroende max.

Lee Westwood (3)

Frågetecken för hälsa och form. Har haft problem med vaden och är ett lite osäkert kort.

Graeme McDowell (14)

Vann på 2010-course i år och har dessutom en US Open-titel i bältet. Känns ändå svajig under press periodvis.

Luke Donald (11)

Gedigen pånyttfödd malare som klarar pressen. Bra Ryder-facit.

Ian Poulter (12)

Lynnig storputtare som visade enorm glöd på Valhalla. Fågel eller fisk.

Padraig Harrington (19)

Känns inte klockren just nu men ändå et fruktat namn.

Peter Hanson (40)

Trygg och säker och dessutom i sitt livs form från tee till green.

Francesco Molinari (35)

Oerhört steady i det långa spelet. Litet frågetecken för vinnarskallen.

Miguel Ángel Jimenez (38)

Var ur form på Valhalla men verkar hetare nu. Viktig för lagkänslan.

Ross Fisher (26)

Konstigt att han hamnar sist. Slår långt, bra järnspel men lite mjuk i slutskedet av tävlingar.