Puh – hoppet finns kvar...

...men vi behöver hjälp av två ungerska jättar

SPORTBLADET

ESPINHO

Vinner Sverige med sju mål över Frankrike i kväll är VM-semifinalen klar.

Sju mål upp mot Frankrike!?

Glöm det.

Starke Adolf och Onkel Fester i det ungerska försvaret är vår chans.

Bengan Johansson var överlycklig i går kväll efter Frankrikes storseger med nio mål över Slovenien. Det innebär att Slovenien inte kan vinna gruppen, om Sverige slår Frankrike.
Foto: ULF HÖJER
Bengan Johansson var överlycklig i går kväll efter Frankrikes storseger med nio mål över Slovenien. Det innebär att Slovenien inte kan vinna gruppen, om Sverige slår Frankrike.

Dom heter såklart inte så.

Men sätt en svart järnstång med en kanonkula i var ände i händerna på 118-kilosmannen Miklos Rosta – vars mustasch ser ut att väga åtminstone ett av de där kilona – och du har en perfekt avbild av starke mannen på Kiviks marknad från början av förra seklet.

Akos Doros kan man skrämma barn med. Likt en jättelik vältränad skallig kopia av den underlige farbrodern i familjen Adams tornar han upp sig med sina 123 kilo på linjen för att stoppa skott och motståndare.

Två jättar som normalt inte är några kanonspelare i absolut världsklass, men de kan bli enormt viktiga för Sverige.

Om de lyckas att täcka några skott av Sloveniens storskytt Ivan Simonovic i matchens inledning kanske han och hela det slovenska laget tröttnar. Efter storförlusten med nio mål mot Frankrike har Slovenien inget att spela för mot Ungern.

Förutsatt att inte Sverige slagit Frankrike med 15 mål vilket skulle betyda att Slovenien med seger över Ungern blir grupptvåa på målskillnad. Men då kvittar det å andra sidan för oss.

Räknedosan behövs inte

Förhoppningsvis är det dags att begrava räkneapparaterna för gott nu.

Sverige ska vinna.

Ungern ska vinna.

Så ligger det till och tamejtusan om det inte kan bli så.

Visserligen imponerade Frankrike grymt mot Slovenien.

Storskytten Jerome Fernandez dunkade in fem av fransmännens sju första mål. Sen lät man honom spela försvar i resten av matchen så att Daniel Narcisse fick sikta in kanonen och skjuta det slovenska försvaret sönder och samman i stället.

Fransmännen spelade så snabbt, så tufft och så läckert att man ett tag bara satt och gapade.

Det kan bara inte gå tänkte man.

Det ska inte kunna gå.

Ett Sverige som visade upp ett riktigt taskigt försvarspel mot Ungern.

Ett Sverige med en målvakt som knappt kan böja sig och ta upp en boll från golvet.

Ett Sverige som får klara sig utan ljumskskadade Ola Lindgren.

Ett Sverige som står och faller med Magnus Wislander både i anfall och försvar.

Ett Sverige med så många problem och ett så sällan fungerande spel.

Det är ett Sverige som inte borde ha en chans att sänka Frankrikes regerande världsmästare som uppenbarligen är i kanonform.

Logiken säger så.

Historien säger något helt annat.

Uträknade förr

Första gången jag minns att jag räknade ut Bengt Johanssons landslag för tidigt var i Prag 1990.

De omöjliga ryssarna inledde VM-finalen som den väloljade maskin laget var och man hann tänka att det var ju roligt så länge det varade för oss svenskar.

Sen sänkte Staffan Olsson sina skott med en två–tre meter. Pierre Thorsson knorrade in ett av historiens fräckaste kontringsmål. Ola Lindgren steg fram och sköt stolpe-stolpe-in.

Framgångssagan Bengan boys var född och vi har varit många som har räknat ut dom gång på gång under de tolv fantastiska år som förflutit sen dess. Sagan kan ta slut i kväll.

Men det kan min själ bli en ny lyckoruskväll framför tv-apparaterna också.

Så går vi vidare

Stefan Alfelt