Flinck: Sverige kan förlora mot Ukraina och ändå få OS-kvala

Vild glädje Sverige överraskade i EM-premiären och besegrade Tyskland som man brukar ha svårt för. En av hjältarna var målvakten Gabrielle Kain som tagit hjälp av expertkommentatorn Claes Hellberg.
Vild glädje Sverige överraskade i EM-premiären och besegrade Tyskland som man brukar ha svårt för. En av hjältarna var målvakten Gabrielle Kain som tagit hjälp av expertkommentatorn Claes Hellberg.Foto: Bildbyrån
SPORTBLADET

LARVIK. Stjärnorna svek.

Då fixade breddspelarna drömscenariot för en plats i OS-kvalet.

Men något medaljlag är Sverige fortfarande inte.

Grimlund på DN vände sig mot mig när Anja Althus tryckte in 12–9:

– Där rök matchen.

– Ja, suckade jag. Typiskt att Kain ska göra en så bra match när de förlorar. Och så håller hon inte när det är matcher de måste vinna.

Grimlund, och även undertecknad numera, har varit med ett tag och är rätt luttrade.

Vi såg framför oss ännu ett mästerskap (herr eller dam spelar ingen roll) där Sverige än en gång tar sig vidare till det andra gruppspelet men med noll poäng, eller möjligen två, och är redan borta från semifinalerna.

34 matchminuter senare hade ifrågasatte Kain, ratade Helgesson, veteranen Flognman (försvarsspelet!) samt supertalangerna Roberts och Hagman tryckt ner de där ödesmättade profetiorna i halsen på två besserwissrar på pressläktaren.

Jag skrev i går om varför Sverige inte är något medaljlag.

Sverige är fortfarande inte något medaljlag.

Tyskorna må på papperet vara bättre än på ett antal år och de må ha kört över svenskorna i de två senaste mästerskapen.

Men besegrat Tyskland

i tävlingssammanhang gjorde damerna så sent som vid OS 2008.

Tyskland är inte Norge, Ryssland eller Rumänien. Men, och det ska vi betona, Tyskland är just där bakom.

Det var ingen bragd att slå tyskorna, men mycket starkt att göra det i en EM-premiär.

Ingen snackar om medalj

Jag testade dem lite i går, men inte heller någon i truppen börjar snacka om medalj bara för det här.

Målet ligger förstås fast: minst sjua-åtta för att vara klara för OS-kvalet.

Men i går skapade de rena drömscenariot för att nå dit.

Efter att i den efterföljande matchen

i Larviks Arena sett Holland överraskande utklassa Ukraina så ska Blågult förstås klara av ukrainskorna.

Det där snacket om att det man måste göra två bra matcher i rad återkom i går efter segern mot Tyskland.

Men det lär inte behövas. För det första ska man som sagt besegra Ukraina utan att ens spela på topp. Men för det andra så har man rent krasst råd med att förlora mot Ukraina. Då ukrainskorna förlorade så stort mot Holland så kommer de inte att gå vidare ändå och därför får inte Sverige med sig de poängen ändå.

Visst är det raffinerat – räknesystemet i handbollen.

Att det sedan är viktigt att slå Ukraina för självförtroendet är en helt annan sak.

Slår man sedan holländskorna så ska Kain & Co vara vidare med fyra poäng in i nästa fas och jag vet inte när det kan ha hänt senast.

Flera stjärnor svek

Men tro inte att den där sjunde/åttondeplatsen är klar bara för det. Nej, förmodligen måste man knipa någon poäng av lagen man slås ihop med: Norge, Frankrike eller Ungern.

Det lär förmodligen vara viktigare att besegra något av de lagen än Holland.

Som sagt – så raffinerat, eller krångligt, är handbollens räknesystem.

Låt oss efter lite sans nu lyfta fram det positiva från Tysklandsmatchen... genom att börja med det negativa.

Det finns nämligen mycket som kan bli bättre – och det är just därför det var så starkt att besegra Tyskland:

Linnea Torstensons skytte (första målet efter 37 minuter), Isabelle Gulldéns egna farlighet, linjespelet framåt (två avslut/ett mål), Annika Wiel Fredéns match och försvarsspelet mot mittsexan Althaus.

Flera stjärnor svek alltså.

Men fram klev i stället Gabriella Kain, Therese Islas Helgesson, Tina Flognman (bakåt), Jamina Roberts och Nathalie Hagman.

De två sistnämnda är visserligen två unga amatörer men det var proffsen som gjorde den stora skillnaden i går – angående mitt resonemang i går om proffs och glada amatörer.