”Jag kom full till VM”

Linus Arnesson betraktades som en av Sveriges mest lovande niometersspelare.

Han debuterade i elitserien för Redbergslid redan som 17-åring, tog JVM-brons 2009 och spelade sedan UEM 2010 och UVM i somras.

Han blev elitseriens yngste lagkapten i fjol och slutade i våras femma i elitseriens skytteliga och sexa i assistligan.

Trots att han redan var fast i ett alkoholmissbruk.

– Det blev extremt förra sommaren och den här sommaren blev det väl extremt extremt, berättar Arnesson som i dag väljer att på ett naket och ärligt sätt berätta sin historia för Sportbladet.

I juni skulle han åka till Malmö för det sista landslagslägret innan uttagningen till UVM i Grekland.

– Jag tänkte bara gå ut och ta någon öl kvällen före. Tåget skulle gå klockan sex på morgonen. Jag vaknade klockan 12 dagen efter och hela sängen var blodig.

Varför var den blodig?

– Jag visste inte det själv utan fick höra det av mina kompisar. Det hade varit en incident med bråk.

Han åkte aldrig till Malmö.

– Jag ringde och sjukanmälde mig.

”Gick direkt från krogen”

Men han togs ut till VM i mitten av juli ändå.

– Jag kom full till VM. Jag gick direkt från krogen till flygplatsen där vi samlades.

Han var rejält berusad.

– Jag visste inte vad jag gjorde.

Var det ingen som märkte något?!

– Spelarna gjorde det, men ingen ledare. Det kan de inte ha gjort för då hade jag säkert inte fått åka med.

Vad sa lagkompisarna då?

– De snackade med mig och sa till mig att så här kunde jag inte hålla på. Men när man har de här problemen är det svårt att inse det. Jag skrattade bort det.

Hur gick det på VM?

– Sådär. Vi hade haft ett uppehåll med RIK precis före så jag hade festat mycket och var otränad.

– Jag hade abstinens och kunde inte sova.

Höll du dig nykter under VM?

– Nej, jag gjorde inte det. Jag festade någon dag. Ledarna kom på mig en gång men det var bara efter ett par öl. De sa att det var oacceptabelt att dricka öl och jag berättade inget mer om hur det var.

Arnesson fortsatte dricka när han kom hem.

Hur ofta festade du?

– Mellan fem och sju dagar i veckan.

Skötte du träningen?

– Ja, jag gick och tränade på kvällen och så fort den var slut stack jag ut och festade.

När det var träningsuppehåll blev det ännu värre.

– När vi var lediga i somras steg jag upp klockan 18, gjorde vid mig och gick ut och festade igen.

Fick hjälp i somras

Han har inte missat några kvällsträningar eller matcher med RIK på grund av alkoholen.

– Men jag kom full till ett fysläger ute i skärgården i början av augusti.

Och fick – äntligen – hjälp.

Ledarstaben, med tränarna Magnus Wislander och Johan Eklund i spetsen, fick höra talas om hans problem och tog ett snack med Arnesson.

– De frågade hur jag mådde.

Och Linus lade korten på bordet.

RIK hjälpte honom direkt till en alkoholklinik i Göteborg.

Sedan dess har han varit nykter.

– Den 10 november hade jag varit nykter i tre månader.

– Jag gick på avgiftningstabletter först i en vecka.

Sedan dess har han gått på antabus.

– I början gick jag dit och fick antabus fyra gånger i veckan. Nu är jag nere på två gånger. Och så går jag till en psykolog då och då.

Tror du att du kommer att kunna dricka alkohol igen?

– Om jag inte hade gått på antabus hade jag druckit fortfarande. Jag får gå på antabus hela säsongen. Sedan får vi se. Jag orkar inte planera så långt.

– Som det känns nu kommer jag inte kunna dricka igen.

Skulle du definiera dig själv som alkoholist?

– Jag är väl klassad som alkoholist. Men jag vet inte om jag skulle kalla mig det själv. Men det är jag kanske...

Vet du varför du började dricka för mycket?

– Nej, det är det jag håller på att snacka med nu med min psykolog. Jag vet inte varför. Det kan vara anledningar som man förstår.

Började festa som 16-åring

Festandet började redan när han flyttade till Göteborg från Hedemora som 16-åring för att gå på handbollsgymnasiet och spela i favoritklubben RIK.

– Allt skulle vara så seriöst och man hade så höga krav på sig själv. Man ville tänka lite på annat och ha roligt. Men då kunde jag hålla det på en bra nivå. Snart började jag träffa annat folk, som inte idrottade, och gå ut med dem. Sedan blir det ett beroende.

Du festade alltså inte med lagkamrater?

– Nej, jag umgås inte med så mycket handbollsfolk. De tänker ju på att man ska träna dagen efter. Det gjorde inte jag.

Blev du full varenda gång?

– Ja, men i början var jag mest glad. Men i slutet hade jag inte kontroll och det blev en del bråk.

Var det andra droger också?

– Nej, bara alkohol. Bara alkohol.

Är det här vanligare inom elitidrotten än vad man tror?

– Det tror jag verkligen. Jag tror folk in om alla idrotter tar för lätt på det. Det är inget man vill prata om. Man hör ju hur stora idrottsstjärnor berättat efter karriären att de haft alkoholproblem eller andra problem. Men det är svårt att ta upp det när man är aktiv.

Hur mår du i dag?

– Nu mår jag bra. I varje fall fysiskt. Men det är många tankar som kommer upp nu när man tagit tag i det.

Han har kunnat fortsätta spela i elitserien hela hösten.

– Jag har väl spelat full tid bakåt men sedan har vi tagit det lite lugnt framåt. Vi tar det sakta men säkert för att det inte ska bli för stressigt.

”Går inte så bra just nu”

I oktober tog förbundskaptenerna Ola Lindgren och Staffan Olsson ut Arnesson till ett läger för spelare just under a-landslaget.

– Men jag blev skadad just före i en elitseriematch och kunde inte vara med.

Fram till i dag har förbundskaptenerna inte haft någon aning om framtidsmannens alkoholproblem.

Är du en bättre handbollsspelare nu?

– Nej, det kan jag inte påstå. Det går inte så bra just nu. Men det kan bero på att jag tagit tag i det och har mycket att tänka på. Kroppen håller på att ställa om sig. Men jag kommer att bli en bättre handbollsspelare i längden.

Är du rädd att du slarvat bort en framgångsrik karriär?

– Nej, men jag kunde ha gjort det. Jag är bara 21 år så jag kommer bara att bli starkare nu.

Hur illa var det?

– Det var riktigt illa. Hade jag inte fått hjälp av RIK hade jag nog inte spelat handboll i dag.

Han är mycket tacksam mot klubben och lagkamraterna.

– Lagkompisarna har stöttat mig väldigt bra. De har till exempel varit med på föreläsningar.

Hur många vet om det här?

– Det är inte så många – mina vänner, klubben och min familj. Sedan får jag berätta för dem jag går ut med så att jag inte får i mig någon alkohol för då är det kört.

Efter den här intervjun kommer betydligt fler veta.

– Det är skönt att få prata om det i stället för att hålla käften, säger Arnesson.