Wennerholm: Ryska förbannelsen fortsätter

HOCKEY

KÖLN. Jag satt som en smiley här på läktaren efter två spelade perioder mellan Sverige och Ryssland.

Nu när det är över är jag en sur gammal gubbe.

VM-förbannelsen fortsätter och svenskarna får ställa in sig på en kvartsfinal i Paris redan nu.

Ja, det blev en ny VM-förlust mot ryssarna efter straffar - 1–2.

Och Sveriges dystra rad mot Ryssland i VM och OS fortsätter. Det har inte blivit en enda seger sedan 2004 - för tretton år sedan.

Ändå såg det så bra ut, så länge.

Sverige spelade precis så smart och effektivt som de sa att de skulle spela i de två första perioderna.

Ligga nära, hålla ryssarna på utsidan, smälla på.

Inledde med en jättepropp

Ta bara Alexander Edlers tackling på Jevgenij Dadonov i inledningen av matchen. Bra den var värd inträdespengen, när 97 kilo Edler klev upp på blå och ryssen fort som en vante. Nu vet Dadonov hur det känns att köra in i en vägg.

Och Sverige hade bara släppt till tretton skott på mål efter 40 spelade minuter, trots två ryska power play.

De ledde matchen med 1–0 efter Elias Lindholms perfekta premiärmål, suveränt framspelad av lagkompisen Victor Rask från Carolina Hurricanes 14.40 in i första perioden.

Allt såg strålande ut. Allt gick enligt planen. Allt pekade mot seger och att förbannelsen skulle brytas.

Men så kom ett av väldigt få misstag i början av den tredje, då svenskarna glömde bort Sergej Andropov framför mål. Han högg direkt på en lika snabb som precis passning från Alexander Barbanov bakom kassen. Och det var 1–1.

Och efter det målet växte ryssarna som dominerade stort i slutperioden där de vann skotten med hela 14–3 och Viktor Fasth fick jobba sig svettig för första gången i matchen.

Ändå har jag inget att direkt klaga på, ingen syndabock att peka ut.

Mycket talar för Ryssland nu

Jag fick all den underhållning och dramatik det går att kräva i en VM-premiär. Det var bara ett fel. Sverige förlorade en match som troligen avgör vilket lag som vinner gruppen här i Köln. Ryssland är stora favoriter till det efter den här segern och garanterade att stanna och spela sin kvartsfinal i Köln.

Sverige riskerar istället att få ge sig ut och resa för tredje VM-turneringen i rad och i de två tidigare har det slutat just där - i två raka kvartsfinaler på ny och okänd is.

Nej, det var synd för det var så nära, så nära.

Jag var otroligt imponerad av de två första perioderna i en match där jag istället räknat med att svenskarna skulle få det svårt i inledningen av matchen.

Det ryska laget domineras av spelare från KHL, som är vana vid den stora isytan, medan alla NHL-svenskar hade klara inkörningsproblem i tjeckturneringen strax före VM.

Men jämfört med de tre matcherna där var det här ett jättekliv framåt.

Och jo, jag hittar faktiskt något att klaga på.

De tama svenska straffarna. Varke Elias Lindholm, Oliver Ekman Larsson eller William Nylander var ens nära att göra mål. Jag hade hoppats på att Nylander skulle kvittera med sin sista svenska straff, men det hände absolut ingenting Andrei Vasilevski läste sönder honom totalt och kunde göra sin enklaste räddning i matchen.

Till sist:

Det var en makalös stämning på läktarna här i Köln, där det nästan kändes som hemmaplan för Sverige.

Det var tusentals gulklädda fans på plats i en helt utsåld arena.

Det var 18 537 åskådare på plats och Tre Kronor har nog aldrig spelat inför en större premiärpublik sedan hockey-VM flyttade inomhus.

Mäktigt är bara förnamnet.

Och det blir lika knökfullt i matchen mot Tyskland på lördagskvällen.