Ros: Örebro för sargat för att blödningen ska kunna stoppas?

HOCKEY

ÖREBRO. Niklas Sundblad-effekt.

Ja, i en period.

Sedan såg vi lite för mycket av det gamla Örebro igen.

Sundblad är en bra coach, men frågan är om laget är för sargat för att blödningen ska kunna stoppas av tysk Sundblad-disciplin.

Det var nya tider i Örebro.

Från Johan Tornberg och Kenta Johanssons ledarskap den här säsongen till tysk disciplin i form av Niklas Sundblad och Petri Liimatainen.

Jag gillar fortfarande inte hur Tornberg behandlades av Örebro. När man väl gav Johan chansen som headcoach, efter att Kenta inte orkat mer, borde föreningen stöttat Johan mer.

Nu slängde man honom under bussen. 

Så agerar en förening med svag styrelse och svagt ledarskap.

Men så är också branschen.

Går det dåligt så byter man tränare.

Ibland funkar det. 

Ibland inte.

Coachar på engelska

Ofta är det inte själva tränarbytet som är skillnaden, utan mer en följd av olika detaljer, händelser, i laget som börjar fungera eller förändras. En målskytt får hastigt och lustigt torrt krut eller så värvas en viktig pjäs in till laget som förändrar lagbygget och spetsar till konkurrensen.

I Sundblads fall får Örebro en tuff ledarstil.

Det märkte spelarna på fredagens morgonvärmning inför Frölunda-matchen.

Ingen djungelhockey direkt eller 20 minuter mys med pucken.

Det var en tuff träning som skulle väcka laget.

En annan förändring för spelarna är att Sundblad väljer att coacha på engelska.

Ingen svenska i omklädningsrummet, lite konstigt eftersom Örebro på fredagen mönstrade endast tre icke svensk-språkiga utespelare.

Givetvis är det Sundblads tio säsonger som tränare i Tyskland, totalt 17 tyska säsonger om man lägger till hans spelarkarriär, som gjort honom mer trygg i att prata engelska i båset än svenska. Han har för övrigt aldrig varit tränare i Sverige, en intressant poäng i sammanhanget.

Blev det någon Sundblad-effekt då?

Nja.

Sämst i SHL på det

Kanske i en period, den första. Örebro fick hjälp av ett sömnigt och proppmätt Frölunda som drog på sig fyra onödiga utvisningar i första perioden och var kanske lite ”bakis” efter segerfesten mot Färjestad. 

1–0 av Daniel Viksten, målskytten som inte gjort mål sedan 26 november. Även där var det stolpe in för Örebro. Just Viksten och Martin Johansson är de spelare som underpresterat den här säsongen och de behövs för att 2017 ska bli lattjo i Örebro.

Men att vara i ledningen efter första perioden, eller göra första målet, är inte Örebros grej.

Man är sämst i SHL på det.

Statistiken blev inte bättre på fredagen och Frölunda gjorde två mål i mittakten och tog över matchbilden, vann matchen, och det måste ha varit så oerhört tungt att urviktiga 1–1 kom efter att de nya coacherna slängt in sex spelare på isen och orsakat ett lagstraff.

Niklas Sundblad kommer bli bra för Örebro.

Jobbar stenhårt.

Disciplin, som Örebro så väl behöver, är ett nyckelord och han älskar att ha långa arbetsdagar.

Han var även oerhört aktiv i båset, stod och hoppade av frustration när spelarna slarvade. Det var underbart att se hur han låg på spelarna när de skulle åka och byta.

Tio matcher innan man kan ge en dom

Ingen kommer våga åka på en skridsko till båset kan jag lova.

Och man såg nyanser av ett snabbare spel där killarna jobbade hårdare, mer intensitet och fler tacklingar. Just det där som man ser vid tränarbyten när alla i laget vill visa upp sig från sin bästa sida för de nya tränarna. Tävla om en plats i laget.

▪▪▪

Det alla Örebroare, som läser den här texten, undrar är ju om det blir ett roligt 2017 i Behrn Arena? 

Blir det åttondelsfinal, ett mardrömskval eller blir man kvar i ingemansland?

Går inte att gissa sig till det.

En match är ingen trend eller ingen gång. Inte ens en gong-gong.

Sundblad och laget ska få sina tio matcher innan man som seriös expert kan lägga en dom.

▪▪▪

Örebro HK gör det för övrigt riktigt bra, utanför isen.

Proffsigt arrangemang på varje hemmamatch. Högst publik-beläggning i SHL, trots att laget egentligen inte är värt det. Det är lite NHL över matcherna där det händer saker hela tiden och hallen är sådär lagom och man har inte tagit i som om Linköping eller Gävle där 4000 åskådare känns som att se målarfärg torka i 8000-hallen.

Tyvärr ger inte SHLs bästa arrangemang några poäng på isen.

Foto: Bildbyrån