Ingen guldstämpel på kronorna - men två man förändrar allt...

HOCKEY

ÅBO

I dag landar Peter Forsberg i Finland och kommer direkt att sätta skräck i Vitryssland.

I morgon landar Mats Sundin med sitt nya segerleende.

De svenska stjärnorna har satt skräck i alla motståndare - och gjort Sverige till guldfavoriter.

Kan två spelare verkligen göra sådan skillnad? Jag tror det.

Jag vet inte vad som hänt, men jag satt och knappade runt på VM:s officiella hemsida häromdagen och såg att det fanns en fråga om vilket lag som skulle vinna VM-guld.

Jag markerade Sveriges namn, mest för skojs skull, och tryckte på "vote".

Det hjälpte inte.

Sverige hade fått fyra procent av rösterna. Ryssland, Slovakien, Kanada, Finland och Tjeckien ansågs vara större guldfavoriter än Tre Kronor.

Nu ser jag på vår egen hemsida att 56 procent av svenskarna tror att Sverige tar guld och på VM:s hemsida är Sverige plötsligt rankat etta.

Peter Forsberg och Mats Sundin är egentligen enda skillnaden.

Två man. Jag har sett dem i VM och jag har sett vad de kan ställa till mig.

"Foppa", 29, har två guld och ett silver på tre spelade VM-turneringar.

"Sudden", 32, har tre guld och har aldrig varit sämre än trea på sex.

Det här påminner om guldet 1998

Jag känner själv gulddoften, men jag var med i Nagano också och jag var framför allt med i Salt Lake City där jag stack ut hakan mer än jag borde ha gjort.

I Nagano var både Peter Forsberg och Mats Sundin med, i Salt Lake City var Foppa skadad - men vi hade ändå ett drömlag.

Men det jag ändå tänker mest på är VM i Zürich 1998.

Då kom både Foppa och Sudden ungefär på samma sätt som nu.

Foppa missade väl varje plan som gick att missa på överfarten och korsade Europa i alla möjliga riktningar innan till slut dödstrött landade i Zürich. Men han spelade samma kväll - och gjorde succé.

Lekhumör i kväll, Foppa?

När nationalsången spelades stod han och hängde på klubben och höll på att somna.

Men han blev matchens lirare.

Nu tar Foppa en rakare väg till Finland, från Denver via Chicago och direkt till Stockholm och så vidare till Finland och VM.

Enligt tidtabellen skulle planet landa strax före lunch idag.

Jag är övertygad om att han kommer leka med vitryssarna.

Tommy Salo sa i går att han inte skulle stå mot Vitryssland.

Jag hoppas att han ändrar sig.

Salo ska naturligtvis stå i den matchen.

Han måste tvätta av sig det spöke som förföljt honom sedan Salt Lake City.

In i mål, Salo - och håll nollan.

Sverige vann som sagt sitt senaste VM-guld i Zürich 1998 efter två stenhårda VM-finaler mot Finland (0-0 och 1-0, en fösare från blå av backen Johan Tornberg).

Varken Foppa eller Sudden gjorde mål på 120 effektiva minuter.

Och Finland hade ingen Saku Koivu och ingen Teemu Selänne. Så jag ligger lågt.

Efter Sveriges match mot Finland i Globen i söndags fick Marcus Nilson kritik för att han proppat finländske backen Ramik Alanko, som ådrog sig en hjärnskakning.

- En schysst tackling. Man måste se upp, sa Nilson efteråt.

Igår råkade han själv ut för samma sak.

Ödets ironi, kallas sådant.

Men jag kommer att sakna Marcus. Han fick aldrig chansen att visa vilken bra hockeyspelare han egentligen är.

ishockey