Aftonbladet
Dagens namn: Verner, Valter
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Sportbladet / Hockey

Tio hemliga vägar till guld

Sportbladets Mats Wennerholm: Så vinner man VM

ÅBO

Det finns många vägar till ett VM-guld i ishockey.

Den kanadensiska facktidningen The Hockey News beskrev nyligen tio hemligheter för ett framgångsrikt Stanley Cup-slutspel.

Det går inte att överföra till ett VM, där förutsättningarna är annorlunda.

Men jag har försökt hitta tio hemligheter som kan ge VM-guld - och som har gjort det tidigare i VM-historien.

Hur många stämmer in på Tre Kronor då VM är över?

Det är frågan.

Mats Wennerholm

1. Få hem rätt spelare

Foppa & Sudden - succéduon.   Foppa & Sudden - succéduon. Foto: LASSE ALLARD

Själva grunden för ett framgångsrikt VM. Det avgörs till stor del av första omgångarna i Stanley Cup-slutspelet.

Tre Kronor hade bingo 1998, då både Peter Forsberg och Mats Sundin blev spellediga, precis som nu. Den gången gav det ett svenskt VM-guld. Men det kan slå åt andra hållet också. När Ryssland plockade hem sina absolut största stjärnor till hemma-VM 2000, fick de ett gäng divor som helt struntade i att spela som ett lag. Ryssarna blev nia, sämsta placeringen någonsin.

2. Analys av motståndarna

När Curre Lindströms Finland skulle möta Sverige i VM-finalen i Globen 1995, blev svenskarna grundlurade av den finländska taktiken. Det blev aldrig någon match, då finländarna vann med klara 4-1 och tog sitt första VM-guld.

- Det var ett helt medvetet drag från vår sida, säger Curre Lindström.

- Vi hade spelat en aggressiv anfallshockey hela turneringen, men då vi kom till finalen valde jag att backa hem och satsa på kontringar. Jag visste att de svenska backarna var långsamma och ville tvinga upp dem i banan. Det skulle ge våra kvicka forwards massor av öppna kontringslägen. Det var precis så det blev också. Svenskarna blev grundlurade.

3. Ha det bästa laget

En tid som kan vara förbi, men under flera årtionden fanns egentligen bara två storlag - Kanada och Sovjetunionen. Kanada dominerade totalt fram till att den sovjetiska hockeyn föddes på allvar 1954.

Det stängda Sovjetunionen hade unika möjligheter att spela ihop ett lag. Huvuddelen av det sovjetiska landslaget spelade tillsammans även i klubblaget CSKA, där de var anställda av armén. Men det enda krig de behövde föra var på isen. Av de 25 VM-turneringar som spelades mellan 1963 och 1990, vann Sovjetunionen tjugo.

Sedan föll muren och The Big Red Machine följde med i fallet. Sedan dess har det bara blivit ett VM-guld för ryssarna.

4. Matjord i fickorna

Sverige vann VM 1987 på en av de slingrigaste vägar ett hockeylandslag vandrat. I seriespelet slog Sverige dåvarande Västtyskland, som överraskande slagit Finland, Men finländarna anmälde tyskarna för att ha haft en otillåten spelare, som spelat för Polen i ett tidigare mästerskap.

Båda resultaten mot Sverige och Finland ströks och finländarna tjänade två poäng och gick om Sverige i tabellen. Sverige var därmed borta från slutspelet. Men fallet överklagades till civil domstol i Wien - och domaren friade tyskarna. Finland blev av med sina poäng och Sverige var i slutspel.

Där fortsatte flytet. Vi kvitterade mot Sovjet i slutminuterna, Tomas Sandströms klassiska mål, och blev sedan mästare i kavaj sedan Sovjet slagit Tjeckoslovakien. Annars hade tjeckerna vunnit. Och förbundskapten Tommy Sandlins fickor putade av matjord.

5. Killerinstinkt

6. Bara hata

7. Hjärta

8. Liten blir stor

När Mats Sundin kom till VM i Finland 1991 var han nyss fyllda tjugo och de flesta svenskar hade knappt sett honom spela. Säsongen innan hade han mest suttit bänkad i Djurgården under grundserien och han var bänknötare även i sitt debut-VM 1990.

Men sedan 1991 har ingen glömt Sudden. Han klev in på isen och dominerade, även mot ärrade sovjeter. Han vann poängligan, Sverige tog guld och förlorade inte en match på hela VM. 1992 var det Peter Forsbergs tur. VM-debut som 18-åring, stort genombrott och första VM-guldet.

9. Bäst när det gäller

10. Rätt coach

SENASTE NYTT

Sportbladet

Visa fler
SPORTBLOGGAR
Brennings blogg

Patrik Brenning

Om Aftonbladet