0-3 - paniken total i omklädningsrummet

Sportbladets Emil Karlsson berättar sanningen bakom ett av svensk hockeys största misslyckanden någonsin

1 av 4
uttåget Klockan är 21.25, tisdag 7 september 2004. Svensk hockey har just upplevt en av sina tyngsta stunder. Stjärnorna har förnedrats och buats ut på hemmaplan.
HOCKEY

Förnedrade. Utbuade. Utklassade.

Tre dagar har nu gått efter Tre Kronors pinsamma uttåg ur World Cup.

Men chocken efter 1-6 hemma mot Tjeckien har inte lagt sig.

Alla undrar fortfarande: vad var det egentligen som hände?

Sportbladets Emil Karlsson berättar här sanningen bakom ett av svensk hockeys största misslyckanden någonsin.

10.00 Tre Kronors trupp genomför en lättare matchvärmning.

Atmosfären är avspänd, stämningen uppsluppen. Det är inte oro som hänger i luften - utan förväntan.

Sverige har gått genom gruppspelet med två segrar och en oavgjord och det andas optimism och självförtroende i det svenska lägret.

Efter en halvtimme kliver de ordinarie spelarna av isen.

Assisterande förbundskaptenerna Ulf Dahlén och Johan Garpenlöv, samt de som ska sitta på läktaren - Daniel Tjärnqvist, Christian Bäckman, Daniel Sedin, Henrik Sedin och Nisse Ekman - stannar kvar en kvart extra och skjuter på tredjemålvakten Henrik Lundqvist.

Tre Kronor har inte ändrat på några rutiner.

Allt är som det brukar vara.

16.00 Efter att ha åkt till hotellet och ätit en gemensam måltid har spelarna fått några timmar för sig själva.

Vissa har tagit en tupplur, andra har satt sig ensamma på rummet och laddat och några andra har tagit en promenad på stan.

Vid samlingen äter laget mellanmål tillsammans, snackar igenom de sista taktiska detaljerna inför matchen och beger sig därefter till Globen med buss.

Sverige har bestämt sig för att spela sitt eget spel och inte bry sig om motståndaren.

18.55 Svenska folket framför tv-apparaterna får se bandade intervjuer med spelarna.

- Vi måste ha folk tillbaka med i mittzonen så att tjeckerna får mindre is att åka på, säger Nicklas Lidström.

- De är farliga i mittzonen. Vi måste spela stenhårt och stå upp från början, säger Peter Forsberg.

- Vi får inte stå på hälarna och göra enkla misstag, säger Mattias Öhlund.

Om fem minuter börjar matchen.

19.53 Svenskarna åker av isen med tunga skär. Tjeckien leder matchen med 2-0.

Hemmafavoriterna har blivit grundlurade. Tagna med brallorna nere. Avklädda framför sina egna fans.

Svenskarna har gjort precis det de sa att de inte skulle göra. De har bjudit på enkla misstag - och låtit tjeckerna leka fritt i öppna landskap i mittzonen.

Mats Sundin får frågan "är det benen som är tröga eller huvudet som inte hänger med"?

- Bra fråga. Hade jag svaret på det så...jag tror inte att det är något fel på benen och huvudet, utan det är mer att vi inte får ner pucken. De är lite snabba på oss och vi måste se till att trycka ner pucken ordentligt.

Enligt en av de spelare som Sportbladet pratat med är stämningen i omklädningsrummet tryckt. Spelarna rannsakar sig själva, funderar febrilt hur de ska kunna knäcka mysteriet med de taktiskt skickliga tjeckerna.

Lagkaptenen Mats Sundin - härföraren med flera år i NHL-laget Toronto Maple Leafs bakom sig - är den som sköter snacket.

Han ställer sig upp inför alla superstjärnor och säger manande:

- Vi måste vara mer fysiska och inte spela så nervöst. Det här var en värdelös period, men nu glömmer vi den och ser framåt.

De andra nickar instämmande och fler försöker få igång ett positivt snack.

- Vi får inte drabbas av panik, säger en spelare.

- Vi plottrar för mycket, försöker spela för snyggt. Det är bättre att vi spelar rakt och enkelt, säger en annan.

Under tiden har ledartrojkan - Hardy Nilsson, Ulf Dahlén och Johan Garpenlöv - lagt upp taktiken inne i tränarrummet några meter bort.

Efter sju, åtta minuter kommer Hardy in i omklädningsrummet, tittar ut över världsstjärnorna, miljonärerna, och säger:

- Jävla skitperiod. Nu måste vi spela mer fysiskt.

Den nya taktiken är att lägga ner pucken djupt i Tjeckiens zon och jobba, jobba, jobba. Med andra ord: "dump and chase".

Men samtidigt som Sverige måste gå framåt måste de även undvika att fortsätta gå bort sig i mittzonen.

Det är ett klurigt läge - speciellt som Tjeckien bara avvaktar och väntar på misstagen.

20.34 Resultattavlan visar 0-3, hemmapubliken visar sitt missnöje med kraftiga burop och visselkonserter - ansiktsuttrycken hos de svenska spelarna avslöjar att paniken är nära.

Mattias Norström intervjuas av TV3.

Han förkroppsligar den svenska frustrationen.

- Det är alldeles för mycket tänka och för lite hjärta. Vi har 20 minuter kvar - nu är det dags att ta spelsystem och taktik, allt sånt, sekundärt. Vi måste visa mycket mer hjärta och vinna närkamperna, det är hockeyns ABC.

Men det största problemet för Norström och kompani verkar inte vara att de tänker för mycket - det är snarare att de inte tänker alls.

När svenskarna lägger ner pucken i anfallszonen finns den inte kvar där särskilt länge. Tjeckernas målvakt Tomas Vokoun tar effektivt hand om puckarna runt buren och iscensätter blixtsnabba kontringar.

Tjeckien är bäst i världen på att kontra.

Tjeckien är även bäst i världen på att försvara en ledning.

Det är panik i Tre Kronor.

- Vi visste att vi var i uppförsbacke, men försökte med ett positivt snack, säger en spelare.

21.25 Tjeckien har vunnit. Eller mer exakt: Tjeckien har mördat Sverige taktiskt, spelat på toppen av sin förmåga och förnedrat Tre Kronor med förkrossande 6-1.

En sammanbiten, besviken Peter Forsberg är vid intervjumikrofonen redan tre minuter efter slutsignalen.

- De är mycket bättre, helt iskalla och det är synd att vi är så här bedrövliga. Vi strular i mittzonen, kommer i underläge med 2-0 direkt och då är det svårt eftersom de är bra på kontringar.

- De hänger ju allt i två mot en och tre mot två och vi spelar ju helt idiotiskt i mittzonen från början och släpper till ett par mål. Och så gör de 3-0 vid ett två mot en-läge från egen zon..., suckar Forsberg.

Sen åker han av isen, in till ett omklädningsrum där det råder begravningsstämning.

Det är tyst.

Dödstyst.

- Det var chocktillstånd i omklädningsrummet och jag kommer inte ihåg så mycket av vad som sades eller gjordes, säger en spelare.

Har man precis varit delaktig i ett av svensk hockeys största misslyckanden finns inte så mycket att säga.

Det dröjer tio minuter, sen kommer spelarna pliktskyldigt ut för att möta den samlade presskårens kritiska frågor.

Hardy Nilsson kommer till presskonferensen i ny skjorta.

Han har attackerats av en uppretad supporter och bland annat fått en pappersmugg med läsk över sig.

- Der var den sämsta period ett svenskt landslag spelat i Globen, säger Hardy och syftar på den första perioden.

Det är tidernas understatement.

23.00 Spelarna har tagit bussen till hotellet och väl framme samlas laget för att äta kvällsmål.

Det sägs inte så mycket, men spelare och ledare tar varandra i hand, tackar för den här gången och Hardy Nilsson tar till orda och konstaterar:

- Vi var inte bra.

Spelarna börjar sedan analysera den mörka kvällen med varandra.

- Vi kunde inte förstå hur vi kunde vara så dåliga, säger en spelare.

Spelarna försvinner senare åt olika håll. Några går och lägger sig direkt.

Andra - ett större gäng med bland andra Tomas Holmström och Henrik Zetterberg - beger sig vid halv två-tiden ut i Stockholmsnatten för att skingra tankarna.

De svenska spelarna somnar så småningom - med skammen som enda sällskap.

Emil Karlsson