— Jag vaknar upp på rygg

Den 22-åriga kvinnan sitter i soffan med benen uppdragna under sig när vi träffas.

Tv:n står på med låg volym.

— Det har varit så många som uttalat sig och nu vill jag säga mitt också, säger hon.

Jobba är uteslutet

Medan svensk hockey tvingats ta itu med både moral och kvinnosyn har den 22-åriga kvinnan gått under jorden.

Hon har inte klarat av att vara ensam. Varje natt har hon flytt till olika vänner.

Hon är orolig och rädd och mår psykiskt mycket dåligt. Att jobba är uteslutet.

Varje dag har hon tvingats konfronteras med de tre hockeyproffsen Andreas Lilja, Kristian Huselius och Henrik Tallinders berättelser via media - och deras förnekanden.

— Vi har egentligen inte gjort något fel förutom att vi blivit utsatta i medier, sa till exempel Henrik Tallinder.

Nu vill den 22-åriga kvinnan ge sin version.

Här är hennes berättelse, exklusivt för Sportbladet.

22-åringen och hennes kompis började kvällen den 8 februari på Soap bar, ett ställe på Stureplan i centrala Stockholm. De hade druckit en del och på natten började de tjafsa om något.

— Vi blev osams. Jag lämnade henne och gick till Seven Eleven för att köpa cigaretter och fylla på pengar i min mobil.

"Brukar vara där ofta"

Därefter bestämmer sig 22-åringen för att gå ensam till inneklubben The Lab som ligger en bit därifrån.

— Jag brukar vara där ganska ofta och tänkte att jag skulle se om det var någon ute som jag kände.

Hon köper ett glas vin i baren.

Tiden: 02.27 - hon har kvittot framför sig på bordet.

Där inne träffar hon en kille som hon pratade med på Soap Bar tidigare på kvällen.

De står tillsammans en stund vid baren. Han är inte någon av de tre hockeyproffsen. Det är hon säker på.

— Nej, den här killen såg helt annorlunda ut.

Sen blir allt svart

Efter drygt en halvtimme vill killen gå därifrån. Han frågar om hon vill följa med honom hem.

— Jag sa nej för jag ville verkligen inte följa med någon.

När hon blir ensam igen går ett varv i lokalen, går på toaletten.

Sen är det bara svart.

— Jag minns inte ens att jag skulle ha träffat någon fler efter det. Det känns helt overkligt, som en dröm. Det enda jag har gjort de här dagarna är att försöka komma ihåg vad som hände, men det går inte, säger hon.

Under tiden som vi pratar tittar hon ner på sina händer eller flackar med blicken i rummet. Hon väger orden noga. Är tyst långa stunder innan hon säger något.

Minns du någonting av vad som hände?

— Jag har typ tre sekunders minne från natten. Jag upplever att jag vaknar till, jag ligger på rygg. Då är det två stycken, den ena gör något sexuellt med mig, de skrattar, sen slocknar jag. Det är allt jag minns tills jag vaknar igen.

Vet inte var hon är

När hon slår upp ögonen nästa gång är det fullt dagsljus.

Hon har inte en aning om var hon är. Hon är omtöcknad och ser att det fortfarande är två män i rummet. Allt är mycket obehagligt så hon undviker att möta deras blickar.

— Jag får panik, vilka de är har jag ingen aning om, säger hon.

Var i rummet är männen?

— De irrar runt, jag vet inte vad de gjorde, jag ville undvika att få ögonkontakt.

I stället tittar hon ner i golvet under tiden som hon börjar leta efter sina saker - och upptäcker två öppnade kondomförpackningar slängda bredvid sängen.

— Då tänkte jag, vad fan är det som har hänt, säger hon.

— Jag frågade efter mina grejer, de pekade vart de var. Innan de gick sa de att jag skulle stänga dörren när jag går.

Senare ska hon uppskatta tiden då hon vaknade till ungefär 11.00 – det vet hon eftersom hon ringde till en vän strax innan hon lämnade hotellrummet. Mobilen visar att hon ringde samtalet klockan 11.23.

Frågade var hon var

Några minuter senare kommer en av männen tillbaka för att hämta något, kanske en jacka.

Vem av dem var det?

– Då visste jag inte. Men jag kände igen honom när jag såg bilden från presskonferensen. Det var han som satt i mitten (Kristian Huselius), säger hon.

Sa han något mer innan han gick igen?

— Jag frågade hur man tog sig till tunnelbanan, och det svarade han på. Jag frågade var jag var någonstans, då kollade han undrande på mig, sen svarade han ”på hotellet Scandic Park”.

Hon ringer samtalet till sin vän, plockar snabbt ihop sina saker och lämnar spelarens hotellrum, vems rum det var vet hon inte.

— Men i hissen såg jag att det låg på sjunde våningen, säger hon.

Hon tar en taxi och säger åt taxichauffören att köra henne till vännen.

På vägen kommer hon på att hon glömt sin mobil på hotellrummet, men klarar inte av att gå tillbaka. Det skulle vara för jobbigt.

Hade du ont någonstans?

— Inte på kroppen, men jag kände att de gjort något sexuellt med mig. Jag var yr och borta. Sen när jag duschade hos min vän kände jag ännu tydligare att de gjort något med mig, säger hon.

Hela onsdagen låg hon nerbäddad hos vännen. Allt var en enda lång, svart mardröm.

— Jag försökte minnas men det var lönlöst. På torsdagen gick jag till jobbet klockan åtta på morgonen trots att jag mådde jättedåligt. Men då kunde jag tänka klarare och kände att jag ville ringa sjukhuset för att se om de skulle kunna upptäcka ifall jag fått i mig någon drog. Och göra en undersökning så jag kunde få veta vad som hänt.

”Måste gett mig något”

— Jag kände verkligen att det måste vara någon som gett mig något. Jag har kvar alla kvitton på vad jag drack. Den alkoholmängden räcker inte till den här minnesluckan. Men om det var de eller någon annan som gav mig något, det vet jag inte. Men jag har aldrig haft sån lång minneslucka förut, säger hon.

När läkaren vid Huddinge sjukhus hörde hennes berättelse och anade vad hon blivit utsatt för, kontaktade hon polisen.

— Man har ju bilden av att tjejer som är fulla får skylla sig själva, men jag tyckte det kändes bra för mig om polisen kollade upp vad som hänt så jag åtminstone skulle få veta vilka killarna var, säger hon.

Men nu, när 22-åringen har fått facit i hand, är hon skakad.

— Jag trodde att de bara var två eftersom jag hade den minnesbilden från natten när jag vaknade till. Men så sa polisen att de sett mig med tre män på en film från när vi kom in på hotellet.

Fick se dem via tidningar

Senare på kvällen kom nästa chock. En av poliserna ringde henne för att berätta att de tre männen var hockeyproffs, men hon fattade inte att det var så stort. Polisen ville förbereda 22-åringen på att historien förmodligen skulle komma ut i media.

Och det var först då, när hon slog på teven och läste på löpsedlarna, som hon förstod vidden av vad hon utsatts för natten innan på hotellrummet.

I tidningarna erkänner Andreas Lilja, Kristian Huselius och Henrik Tallinder utan omsvep: Vi hade sex med 22-åringen.

— Det var först då jag fick veta att de haft sex med mig alla tre, säger hon.

Vilka tankar var det som snurrade då?

— Jag fick panik. Det var chockerande att se tre ansikten på några jag aldrig sett förut. Sedan dess är det som om jag gått omkring i en konstig dröm.

Varför ville du berätta om vad som hände?

— Jag vill att det ska vara rätt ord i tidningen. Jag läste att någon sagt att jag skulle gjort allt det här bara för att killarna var kända, men jag hade ju inte en ens aning om vilka de var, säger hon.

”Vill bara glömma”

Hon har haft flera kontakter med sjukhuset de senaste dagarna. I dag ska hon få träffa en kurator för att få hjälp att minnas vad det var som egentligen hände. Hon väntar fortfarande på provsvar från läkaren.

— Nu vill jag bara glömma och gå vidare, säger hon.