Sanningen är bekräftad: VM är en B-turnering...

Lasse Sandlin: Devalveringen har pågått länge

HOCKEY

Ingen trupp är ännu uttagen till hockey-VM i Österrike om en månad.

Ändå lär redan drygt 20 spelare ha tackat nej, och hockeyfolket verkar upprörda.

Nånting jag har svårt att förstå.

Sanningen är naturligtvis bara den, att nu har även spelarna upptäckt det vi andra vetat så länge: att VM är en B-turnering och knappt ens värd att uppsöka som tidsfördriv.

Devalveringen har pågått länge, och att nu - som hockeyordförande Englund - börja ifrågasätta "giltiga skäl" och tala om avstängningar är bara löjligt.

Snacka om att slå in öppna dörrar: att stänga av spelare som inte vill spela...

Vad menas förresten med "giltigt skäl"?

Ska Försäkringskassan kopplas in? Är oannonserade hembesök planerade? Kommer telefonavlyssning att användas?

Nej, för många svenska spelare med ordinarie anställning utomlands finns det inte längre någon utmaning i att spela VM.

VM-guldet 1998 - en bluff

VM står visserligen för Världsmästerskap, men världens bästa är inte längre med - om dom nu nånsin varit det.

Sån skillnad då mot fotbollen vars VM alltid innehåller bästa möjliga lag.

Skulle ett fotbolls-VM vara lika intressant om Brasilien skickade dit Fluminenses B-lag? Eller om Sverige kom med AIK:s superettaelva?

Nåt sånt skulle aldrig kunna bli aktuellt.

Inte heller att, som nu Mats Sundin och Nicklas Lidström, skulle kunna vara VM-aktuella utan att ha tagit ett skär tidigare under säsongen.

En svensk brytpunkt nedåt i VM-intresset tror jag kom 1998, då Tre Kronor under Kent Forsberg tog det senaste av sju svenska guld.

Det var då den okritiska tv-kanal som direktsände VM, TV 3, basunerade ut att VM-guldet skulle vara nån sorts revansch för OS-fiaskot i Nagano.

Så kan bara krämare tala. Den bluffen svalde aldrig svenska folket.

Därför är vi många som i dag tar de svenska VM-återbuden med jämnmod, vilket inte hindrar att det kan bli drag ändå, när VM-spelet väl börjar.

Det är förresten nu mer än 67 år sen landslaget blev Tre Kronor för första gången: Prag-VM 12 februari 1938, en hedersam 2-3-förlust mot Kanada.

Tre Kronor - en historielektion

Männen bakom den nya dräkten - med tre kronor i stället för den tidigare gula tröjan med flagga på bröstet- var två AIK-are: Birger Nilsson, klubbens starke man, och Herman Carlson, gammal landslagsmålvakt som sedan blev både förbundsman och UK-bas.

Birger Nilsson var historiskt bevandrad, och han hade läst både om slottet Tre Kronor som brunnit ned 1697, om sagokungen Arthur som hade tre kronor i sin vapensköld, om den svenske 1300-talskungen Albrekt av Mecklenburg som också hade tre kronor i sitt vapen, och naturligtvis hade han sett Stadshuses tre gyllene kronor.

- Dom kronorna ska vi ha på tröjorna, och dom ska vara blå, sa Birger, och Herman nickade bifall.

Så fick det bli, och så har historien fortsatt med ett kortare avbrott på 70-talet, då kronorna plötsligt var ersatta med en isbjörn, tillhörig ett husvagnsföretag från Dorotea.

Samtidigt som jag skriver dessa rader står radion på. Sporten är slut sen nån halvtimme, och nu pågår Gunilla Ivarssons alltid hörvärda "Karlavagnen".

Där hör jag en äldre man säga:

- Vi får aldrig glömma våra rötter.

Så hur många NHL-stjärnor kan tänkas lyssna på en kanal som P4 och ett program som "Karlavagnen"?

Sju stjärnor möjligen.

De sju ljusaste i Stora björnen...

Lasse Sandlin