3 prinsar, 3 kämpar, 3 tränare

Mats Wennerholm: Det räcker för att slå Kanada

HOCKEY

INNSBRUCK

Alla goda ting är tre.

Som Tre Kronor.

Som tre nya ansikten i Tre Kronors bås.

Som tre framtida stjärnor.

Och som i tre kämpar.

Det räcker för att slå Kanada.

Svenskarna tränade i Innsbruck i går.

Obligatorisk träning och alla var där, inklusive tidigare småhängiga Kenny Jönsson och Thomas Rhodin.

Henrik Lundqvist var sist ut till omklädningsrummet, efter att ha intervjuats av ett koppel kanadensiska reportrar och tv-team.

Henke är het.

New York Rangers tränare Tom Renney anser att han redan är mogen för NHL och samme Renney kommer att kunna studera Henke närmare än någonsin i kväll. Rangerstränaren är nämligen assisterande coach i Kanadas bås.

I Sveriges bås vet alla redan hur bra Henke är.

Bengt-Åke Gustafsson, Tommy Samuelsson och Janne Karlsson har bildat en treenighet som känns tryggt svensk.

Det är Bengt-Åke som coachar forwards, Samuelsson tar hand om backarna och Janne K har överblicken.

Frölundas Janne Karlsson har stått bakom båda Frölundas SM-guld och är förmodligen Sveriges mest underskattade coach.

Han har samma roll i Frölunda som i landslaget.

Att se helheten i spelet och även upptäcka svagheter hos motståndarna under matchens gång.

Det finns ingen prestige mellan de svenska coacherna och det tror jag har bidragit till harmonin. Det är ingen tvekan om vem som har sista ordet, men Bengan är inte det minsta prestigefylld.

Det är ett sympatiskt drag.

Morgondagen stjärnor

Lika harmoniska känns de spelare som är morgondagens svenska storstjärnor.

Henrik Lundqvist, Niklas Kronwall och Henrik Zetterberg.

Egentligen hör backen Christian Bäckan dit också, men nu handlar det ju om tre och då får han backa för sist inkommande sensationen Niklas Kronwall.

Kronwall kommer att kliva in i Detroit så fort NHL-konflikten är över.

Han är inte en ny Lidström, för det kommer ingen att bli, lika som Zäta är en ny Foppa.

Henrik Lundqvist är ju bara ny.

Det finns inget att jämföra med.

Han är redan vår bäste målvakt genom tiderna och då har karriären precis börjat.

Märk nu att jag skrev den bäste och inte den störste. Pekka Lindmark och Pelle Lindbergh är fortfarande större meritmässigt, men det är bara en tidsfråga innan de är omåkta även på det området.

Och så har vi kämparna.

Mattias Norström, Mikael Samuelsson och Jonathan Hedström.

Tre killar som lärt sig att hårt jobb är det enda som leder till framgång.

Det har verkligen präglat dem som människor.

Här finns inte tillstymmelse till divafasoner.

Sveriges egna ”kanadensare” som aldrig kliver undan i en närkamp.

Hellre dör de.

Det gör att Tre Kronor känns som VM:s bästa lag.

Jag kan garantera att inget annan VM-lag är mer samspelt, mer välorganiserat.

Sedan är ju frågan hur långt det räcker.

Har Tre Kronor tillräckligt med talang, tillräckligt med kilon och tillräckligt med fränhet i närkampsspelet.

Jag tror det.

Eftersom jag bor på samma hotell som Kanada sprang jag ihop med en hel hop vackra damer i receptionen då jag kom tillbaka tidig fredagskväll.

Kanadensarna hade familjekväll med sina hitresta fruar, flickvänner och släktingar. De skulle iväg på gemensam middag i Kufstein ett par mil väster om Innsbruck.

Träningen i går var frivillig och då jag gick på stan stötte jag ihop med målvakten Martin Brodeur, som var ute på stadspromenad med en nätt brunett.

Han var en av tolv som avstod träningen.

Nu är inte det något mått på hur bra eller dåliga kanadensarna är i kväll.

Nu har jag stuckit ut hakan mer än lovligt mycket.

Förlorar Sverige i kväll får jag stå där med skammen.

Och eftersom temat varit ”tre” så finns det väl bara en sak att kalla mig:

Treskalle.

Mats Wennerholm