I SVENSKASTE LANDSLAGET...

Tre Kronor helt utan spelare med invandrarbakgrund: ”Ett stort och oroande problem”

HOCKEY

Zlatan Ibrahimovic har lyft svensk fotboll till en ny nivå.

Samtidigt kämpar svensk ishockey för sin framtid – antalet aktiva ungdomar sjunker och rekryteringen av aktiva med utländsk härkomst är närmast obefintlig.

– Det här är ett stort och mycket oroande problem för ishockeyn, säger ishockeyförbundets ordförande Christer Englund.

I morgon avgörs JVM-finalen i ishockey i Ängelholm.

Redan i kvartsfinalen i onsdags fick det svenska landslaget respass efter 0–3 mot Tjeckien.

En enda gång har Sverige vunnit JVM-guld, 1981, och laget har inte varit i final på tio år.

Och det är inte det enda som oroar. I årets svenska lag fanns inte en enda spelare av utländsk härkomst.

– Det här är en fråga jag har höjt på en rad ordförandemöten och som vi måste arbeta hårt med. I dagsläget går vi totalt miste om en alls icke oväsentlig del av vår befolkning, säger Christer Englund.

I dagsläget ökar antalet spelarlicenser inom svensk ishockey. Den ökningen står damhockeyn för. På herrsidan är det faktiskt så att antalet aktiva minskar.

Högt kostnadsläge

– Det är inte bara de med utländsk bakgrund som vi har svårt att nå. Även de med ensamstående föräldrar eller mindre ekonomiska resurser tenderar att välja bort ishockeyn, säger Christer Englund.

På grund av ishockeyns höga kostnadsläge – med dyr utrustning som barn och ungdomar snabbt växer ur, höga hallkostnader som medför dyra medlems- och aktivitetsavgifter – finns det helt enkelt inga ekonomiska möjligheter för 10 000-tals ungdomar i Sverige att spela ishockey.

Jämför man ungdomslandslagen i ishockey och fotboll är skillnaden brutal.

Inom fotbollen har 33 procent av landslagsspelarna på pojksidan utländsk bakgrund. På flicksidan är siffran lägre, sju procent, men ändå mer än tre gånger så stor som inom ishockeyn – som inte ens har några flicklandslag.

Bara två ynka procent av ungdomslandslagsspelarna i ishockey – 3 av 148 – hade i fjol utländsk bakgrund.

– En stor skillnad är att det spelas fotboll överallt i hela världen. Det gör att fotbollen i sig utgör en situation som alla kan känna igen sig i var man än befinner sig. Oberoende av kultur, kön och etnisk bakgrund, säger Sune Hellströmer, generalsekreterare i Svenska Fotbollförbundet.

Kan bli ännu bättre

Fotbollens siffror är betydligt bättre än ishockeyns men kan förbättras.

– Att till exempel andelen flickor med utländsk bakgrund är lägre än andelen killar har i viss mån också kulturella orsaker. Det gäller för oss att på sikt locka även de tjejerna, säger Hellströmer.

Ishockeyförbundet tog i fjol fram en rapport utifrån vilken man ska jobba för att rekrytera fler ungdomar – oberoende av kön eller kultur.

”Bättre, bredare och billigare ishockey” kallas den och arbetet är redan igång.

– Några exempel är att man byter utrustning inom föreningarna, att vi kräver mindre utrustning vid lägre åldrar för att göra det billigare och mindre komplicerat att komma in i ishockeyn, säger Christer Englund.

Och vad ska ni göra för att specifikt få in ungdomar med utländsk bakgrund?

– Någon tillämpningsplan för ungdomar med utländsk bakgrund finns inte, men vi jobbar, och kommer att jobba hårt framöver, för att underlätta för ungdomarna att välja ishockeyn.

Mattias Larsson