”Varenda match blir ett helvete”

Linus Klasen insisterar på att han ska bjuda på fika när vi träffas på ett café vid Hornstull i Stockholm. Med tanke på att hans årslön ligger på ett par miljoner försöker jag inte ens säga emot. Klasen beställer en kaffe och en juice till sig själv och en bärpaj till sin flickvän Emma Widercrantz, som håller koll på parets sex veckor gamla dotter Noomi.

– Jag följer ett dietprogram och äter inte så mycket av det där, säger Linus Klasen och pekar på pajen.

”Har aldrig tränat så hårt”

– Jag har aldrig tränat så hårt som jag har gjort under den här semestern. Det varit bra för mig att köra på ordentligt och tänja mina fysiska gränser.

Hur ser programmet ut?

– Jag äter sex mål om dagen och inte så mycket mat varje gång. Sedan jobbar jag hårt med löpning, kondition och uthålliga muskler.

Har du helt slopat skräpmat?

– Nä, jag har en dag i veckan då jag käkar det jag vill. Det brukar bli lördagar. När jag kom hem från USA vägde jag nästan 90 kilo och nu är jag nere på 82 kanske. Det är en hel del.

Hur känner du dig i kroppen?

– Lättare och lättare för varje dag som går. Vissa dagar, då man tränar mycket och inte kan äta det man vill, är det tungt, men jag måste göra det. Jag gör det inte för någon annan utan för mig själv. Jag försöker investera i mig själv varje dag och det ska hjälpa mig tillbaka till ”the show”, säger han och ler.

Har slarvat tidigare

Lika fokuserad har han inte alltid varit. Klasen erkänner att han tidigare har slarvat med träningen och besökte krogarna lite för ofta. Det hände både en och två gånger att han gick ut kvällen innan match.

– Jag var ung och rastlös. Jag förstod inte vad som stod på spel. Det där grejerna har jag lärt mig av. Nu vet jag vad kroppen behöver för att nå toppen.

Hur har papparollen påverkat dig?

– Jag har mognat. Det har hjälpt mig både på och utanför isen. Som pappa skämmer jag bort mina barn, eller jag skämmer nog bort alla i min närhet.

Emma nickar instämmande.

– Han är verkligen en lekfarbror. Han cyklar med barnen, skämtar, spelar fotboll. Det trodde man inte när man träffade honom, säger hon och tittar kärleksfullt på sin pojkvän.

Efter 51 poäng på lika många matcher säsongen 2009/10 åkte Klasen i fjol över till andra sidan Atlanten för att försöka ta plats i Nashville Predators. En hjärnskakning på campen satte stopp för NHL-drömmen.

”Låg medvetslös i en halv minut”

– Den värsta smäll jag har fått i karriären. Jag fick en armbåge rätt på hakan. Jag svimmade och det var god natt direkt. I en halv minut låg jag medvetslös. Sedan var jag borta i tre veckor. Hur smakade pajen förresten? Den såg hemlagad och god ut, säger han.

Emma har mat i munnen och nickar bara till svar.

Hur frustrerande var det att inte få chansen att spela sig in i laget?

– Riktigt tungt, men skador är en del av spelet. Just hjärnskakning är nog det värsta som kan hända, det är ändå skallen. Är det till exempel en knäskada kan du ändå rehabträna andra muskler, men med en huvudskada kan du inte göra någonting. Jag kunde bara sitta där och stirra in i väggen och det är inte så att du slutar äta. Jag gick upp en massa i vikt, så jag hade det riktigt tufft.

Klasen kämpade sig tillbaka och snittade nästan en poäng per match i AHL-laget Milwaukee Admirals. Han fick även chansen att spela fyra matcher i NHL, men efter jul var olyckan framme igen.

– Jag fick en tackling i ryggen och flög in i sargen. Jag hade kunnat bryta nacken, men jag hade tur i oturen. Efter det var jag borta resten av säsongen. Precis innan den smällen hade vår son Lincoln (ett och ett halvt år) också skadat sig, minns du det? säger Klasen och tittar på sin sambo.

– Ja, vi satt uppe på läktaren och Lincoln ramlade och slog i skallen, sedan började alla skrika ”kolla vilken smäll” Jag svarade lugnt: ”Jag tror det är okej”, men de menade Linus ute på isen, säger Emma och ler åt minnet.

Emma, hur trivdes du i Milwaukee?

– Väldigt bra, men hockeyfruarna var speciella. Det fanns en speciellt rankinglista. Ju bättre killen är desto högre status har tjejen. Helt sjukt, säger Emma och skakar på huvudet.

Du hade hög status då?

– Faktiskt inte. De andra fruarna pratade inte med mig. När vi kom var de jättetrevliga, men när det gick så bra för Linus slutade de prata med mig (skratt). Han tog väl deras killars plats i laget eller nåt. Jättefjantigt.

Valde allsvenskan och Malmö

Trots anbud från flera elitserielag inför årets säsong valde Linus Klasen att skriva på för allsvenska Malmö. Ett val som fick många att höja på ögonbrynen. Inte bara för att klubben spelar i allsvenskan utan för att han återförenas med tränaren Leif Strömberg och sportchefen Stefan Nyman. Då Klasen hade dessa herrar som tränare i Södertälje var det inte alltid han höll med i alla beslut. När han bänkades i kvalserien 2009 gick han ut i media och kritiserade tränarduon öppet.

– Jag hade Strömberg två år i elitserien och det var han som gav mig chansen. Det var han som gav mig all istid och hjälpte mig utvecklas. Han vet vad han får av mig. Jag är inte ett litet barn längre. Jag är lite äldre, mognare och har mer kött på benen.

Men erkänn att det var en hel del bråk då.

– Ja, oj vad många fighter vi hade. Både jag och Nyman, och jag och Leffe. Det var mycket som hände då. Allt det som har hänt har vi lagt bakom oss.

Varför valde du att skriva ett treårskontrakt med en allsvensk klubb?

– Båda parter ville. Jag ville ha ett kontrakt där jag vet var jag spelar de närmsta åren. Och jag har inte planerat att spela i allsvenskan i tre år, det finns inte för mig, säger han, dricker upp det sista ur kaffekoppen och fortsätter:

– Malmö är en kanonstad. Det enda som fattas är ett lag i högstaligan.

Fixar du det?

– Ja, det är tanken. Men vi är 20 man som ska dra vårt strå till stacken. Varenda dag och varenda match kommer att bli ett helvete, men jag tror vi klarar det.